Professor fördömer: "Anna-Maja Henriksson driver sin egen sak"
Professor Olli Mäenpää anser att justitieminister Anna-Maja Henrikssons angrepp på Museiverket ser illa ut. "Hon agerar i egen sak".
Det var i tisdags som justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) fördömde Museiverkets agerande i Jakobstad och hotade kontakta den ansvariga ministern Pia Viitanen (SDP) för att ompröva Museiverkets maktställning.
Bakgrunden till schismen är att man i Jakobstad redan i två år planerat att bygga ett affärshus i ett hörn av det klassiska torget. Museiverket har satt stopp för planerna.
En av medlemmarna i Jakobstads stadsfullmäktige som i juni röstade för det omstridda bygget var ledamot Anna-Maja Henriksson. Att hon nu som justitieminister tar initiativ till att minska Museiverkets makt, efter händelserna i Jakobstad, ser mycket egendomligt ut, anser professor Olli Mäenpää.
– Det ser ut som om Anna-Maja Henriksson agerar i två roller samtidigt utan att kunna hålla dem i sär. Justitieministern kan självfallet föreslå ändringar i lagstiftningen, men lagar som berör Museiverket hör inte till justitieministerns kompetens. Felet är att Henriksson agerar i egen sak eftersom hon också är medlem av Jakobstads fullmäktige.
Viktig debatt
Anna-Maja Henriksson tar inte åt sig av Olli Mäenpääs kritik.
– Han har rätt till sin åsikt, jag har rätt till min. Som förtroendevald upplever jag mig ha ett mandat att ta upp angelägna ärenden till diskussion och ventilera dem, både i egenskap av minister och av fullmäktigeledamot.
– Museiverket har en så stark ställning att vi behöver en diskussion om hur man utövar sin makt. Men hos oss undviker man ofta debatt och skjuter hellre ner budbäraren.
På Museiverket uppfattar man ditt utspel som ett hot?
– Det är helt fel. Jag tar inte ställning till om Museiverket agerat rätt eller fel. Jag konstaterar bara att någonting har gått snett om ett folkvalt fullmäktige inte kan bestämma om viktiga saker i sin egen kommun för att man på Museiverket tycker annorlunda och för att den åsikten väger tyngre.
– Det kan inte vara tabu att fråga om vi kanske gått för långt i skyddet av sådant som Museiverket anser vara kulturellt värdefullt.