Spännande tider, tycker Arhippainen
Finländarna är mer oroade över sitt lands säkerhet nu än för ett halvt år sedan. Hos Försvarsministeriets kommunikationsdirektör Max Arhippainen ringer telefonerna stup i kvarten.
Max Arhippainen har tillbringat en stor del av sommaren bakom glasdörrarna på Försvarsministeriet vid Kaserntorget i Helsingfors. Medan semesterfirarna har trappat ner har tempot på försvarsministeriet trappats upp.
– Jag tycker om när det är spännande tider på jobbet, men under den senaste våren har det varit lite väl spännande. Även om den direkta och konkreta militära hotbilden mot Finland inte har förändrats så påverkas hela vår världsdel av instabiliteten i våra närområden.
För ett halvår sedan var det fortfarande svårt att föreställa sig att ett land, klart i strid mot folkrätten, börjar överta ett annat lands territorium, säger Arhippainen.
Vid ministeriet syns det förändrade politiska läget i att allt fler kontaktar ministeriet med frågor om Finlands försvar.
– Incidenter som få tidigare skulle ha fäst särskilt mycket uppmärksamhet vid, såsom mindre kränkningar av luftrum eller gränser, har av en del börjat tolkas som direkta hot, säger Arhippainen.
Arhippainen är en rastlös själ som gillar nya utmaningar. Hans karriär innehåller hopp från politik till forskning och journalistik. Senast var han kommunikationsdirektör vid Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund och innan dess chefredaktör för Hufvudstadsbladet (2002–2008).
– Trots att det bara gått sex år sedan jag lämnade HBL har mycket hänt, de tryckta medierna befinner sig i fritt fall. Under min tid höll sig Hufvudstadsbladet över 50 000 prenumeranter och ökade till och med några år. Nu är man nere på cirka 40 000. Det är skrämmande, säger Arhippainen.
Hur trängda är de finlandssvenska medierna i dag?
– Mediekrisen drabbar alla, det är inget specifikt finlandssvenskt problem. Men de finlandssvenska dagstidningarna har en fallskärm som de finska inte har. De ägs av allmännyttiga samfund till vars explicita uppgift hör att trygga mediemångfalden. Det är svårt att tänka sig att tidningsägarna KSF, HSS och Stiftelsen för Åbo Akademi skulle avstå från det här uppdraget. Om tidningarna hittar en form som är anpassad till den nya medieverkligheten så kommer de att överleva.
Politiker tryggar svenskan
Arhippainen har också jobbat med svenska frågor i egenskap av ordförande för Folktinget. Under de över tjugo år som gått sedan dess upplever han inte att motståndet mot svenskan har ökat. Däremot har de svenskfientliga rösterna blivit aggressivare och synligare.
– Det här gäller alla minoriteter, också etniska och sexuella, och tonfallet i den offentliga debatten överlag. Svenskan har i högre grad marginaliserats till institutioner såsom hem, skola och daghem.
Å andra sidan blir allt fler finländska företag allt mer integrerade med Sverige och olika projekt strävar efter att ge svenskan mer synlighet, säger Arhippainen. Han exemplifierar det med utbyggnaden av Amos Andersson-museet och byggandet av det nya Kvarteret Viktoria i Helsingfors, där han själv är engagerad.
– Och vårt lands tvåspråkighet har alltjämt ett starkt stöd bland landets ledande politiker.
Försvaret behöver pengar
År 2012 inleddes en stor försvarspolitisk reform i Finland. Kan det ses som extra viktigt att reformen genomfördes med tanke på det förändrade säkerhetspolitiska läget sedan dess?
– Försvarsmakten har med en imponerande effektivitet förverkligat allt som krävts av den och i dag har vi en försvarsmakt som är mer ändamålsenlig och effektiv än tidigare. Nu är den stora utmaningen att det kommer att finnas för lite pengar för nya materielanskaffningar. För att upprätthålla den försvarsförmåga vi har i dag måste budgeten ökas med cirka 150 miljoner under nästa valperiod, vilket är ungefär hälften av det som skurits ner sedan 2012.
Om försvaret inte får mer pengar för materielanskaffning blir det svårt att upprätthålla Finlands försvarsförmåga, säger han.
– Jag hoppas att försvaret blir en viktig valfråga i det kommande riksdagsvalet. Behovet av ett trovärdigt försvar är en fråga vars relevans är lättare att förklara för allmänheten nu än för ett halvt år sedan, konstaterar Arhippainen.