Afghanistan lamslås av utdragen presidentkamp
Hundratals internationella och afghanska valobservatörer sitter nu och räknar röster från det afghanska presidentvalets andra omgång. Omkring två tredjedelar av rösterna är fortfarande oräknade – men i slutet av augusti väntas landet få en ny president.
Kampen står mellan den före detta utrikesministern Abdullah Abdullah och tidigare finansministern Ashraf Ghani. Båda kandidaterna anklagar varandra för valfusk och de är också oense om teknikaliteter kring hur falska röstsedlar ska ogiltigförklaras.
– Det har förekommit röstfusk på bägge sidor. Antalet röster ökade från 6 miljoner till 8 i den andra omgången. Speciellt i Paktiaprovinsen där Ghani har starkt stöd bland pashtuner har vi sett en klar ökning. I vissa distrikt finns det fler röster än det finns människor, säger Helene Lackenbauer, analytiker och Afghanistanexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.
Enligt preliminära resultat leder Ghani med 54 procent, medan Abdullah har omkring 44 procent av rösterna. Skillnaden i antal röster är omkring 1 miljon, och det är de här rösterna som Abdullah vill få ogiltigförklarade.
Enligt Lackenbauer spelar det egentligen ingen roll vem som blir Afghanistans nästa president eftersom ledare från landets fyra största etniska grupper pashtuner, uzbeker, tadzjiker och hazarer redan före valet kommit överens om hur makten ska fördelas.
– Den kamp som utspelar sig just nu handlar mer om enskilda individer som vill gå ut som segrare.
Nervösa byråkrater
Samtidigt har den utdragna kampen fått byråkrater och tjänstemän på landets institutioner att skruva sig på sina stolar. De säger att oklarheten kring presidentposten lamslår landet.
Afghanistans finansminister Abdul Arghandiwal är frustrerad över att det internationella samfundet håller tillbaka pengar som krävs för att landets ekonomi ska hållas i gång.
– De flesta av våra projekt står stilla. I slutändan betyder det bara en sak: ekonomisk kris, säger Arghandiwal, enligt The Guardian.
Utländska givare har hållit tillbaka sitt ekonomiska stöd till Afghanistan eftersom man vill vänta med att se om den nya ledningen undertecknar ett säkerhetsavtal som tillåter utländska säkerhetsstyrkor att stanna kvar i landet.
Ny president i augusti?
En lösning på presidentkrisen ser ändå ut att vara på gång. De två kandidaterna sade nyligen att Afghanistan måste få en ny president i slutet av augusti. Detta efter att USA:s utrikesminister John Kerry och FN lyckats få parterna att enas om att bilda en bred koalitionsregering.
I praktiken har man också kommit överens om att dela makten på två poster: en president och ett slags premiärminister. En sådan maktkonstellation finns inte i Afghanistan i dag, utan grundlagen ger presidenten all makt. Presidenten kan även styra beslut på rätt låg nivå genom så kallade dekret.
– Det mest sannolika är att Ghani utses till president. Många väljare är unga människor som är trötta på krigsherrar och Ghani appellerar till dem. Han har bott i väst, arbetat för Världsbanken och representerar demokratiska värderingar.
Anklagelserna om röstfusk kan man inte göra så mycket åt.
– Från vårt perspektiv i väst är misstankarna om röstfusk på bägge sidor naturligtvis allvarligt, men man måste minnas att Afghanistan fortfarande inte är en fungerande stat, säger Lackenbauer.
Den politiska maktkampen i landet är komplex och baserar sig bland annat på olösta konflikter om kontroll av land och vatten – ibland också äktenskapsarrangemang som gått fel. Konflikterna är ofta på lokal nivå och när två personer hamnar i luven på varandra kan så många som 6 000 människor vara inblandade i fejden.
Men det största hotet är ändå radikala talibaner, menar Lackenbauer på Totalförsvarets forskningsinstitut.
– Afghanistans största problem är de radikala talibangrupper, exempelvis det islamistiska Haqqani-nätverket, som inte accepterar statsbildningen i Afghanistan. Den springande punkten är att de inte är representerade i några förhandlingar.
Förutom problemet med radikala talibaner och ett allt mer hotande säkerhetsläge står landets nya ledning inför stora värderingsutmaningar, säger Lackenbauer.
Hon menar att det avgörande för utvecklingen i Afghanistan är om regeringen inser att dess uppgift är att ge afghanerna bättre levnadsvillkor, skolor och sjukvård – och inte att utöka sina egna fördelar.
– Politikerna måste sluta tjäna sina egna intressen. De måste stoppa stöld av biståndspengar och korruption och vinna lokalbefolkningens förtroende. Annars kommer vi att se en försämring av utvecklingen i Afghanistan.
Källor: The Guardian, The New York Times, Washington Post, BBC.