Haglund provade på att jaga skarv
Carl Haglund hade en ledig dag och passade på att jaga skarv på Åland.
– Det är obegripligt att man inte får jaga skarv i övriga landet när det är tillåtet både på Åland och i Sverige, anser Carl Haglund.
Haglund, försvarsminister och SFP-ordförande, har många vänner på Åland och nyligen bjöds han, som är en ivrig jägare, till Åland för att för första gången delta i en skarvjakt.
Jaktlyckan var god. Sällskapet, som höll till i Saltviksarkipelagen på norra Åland, fick åtta skarvar och ministern sköt minst en av dem.
– Det är klokt att Åland infört skyddsjakt på skarv. Jag uppfattade att det finns mindre skarv där än längs våra kuster. Om det sedan beror på jakten eller på att skarvarna flyttar på sig när de blir störda vet man förstås inte säkert.
”Helt ologiskt”
SFP vill att skyddsjakt blir tillåten i Finland.
– Det är helt ologiskt att skarv får jagas i Sverige och på Åland men inte hos oss och hittills har Miljöministeriet gömt sig bakom EU:s fågeldirektiv i stället för att lägga fram trovärdiga argument. Den bärande principen för skyddsjakten är inte att utrota en art utan att kontrollera stammen, säger Haglund.
Ingen skärgårdsbo kan begripa, påstår Haglund, att man får skjuta exempelvis änder som hör hemma i vår natur men inte skarvar som dödar allt växtliv på sina häckningsholmar och orsakar bekymmer för yrkesfisket.
– Vetenskapen debatterar om skarven hör hemma hos oss eller inte. För mig är det mer väsentligt att diskutera om man får jaga den eller inte, säger han.
Svårjagad
Det var, visade det sig, ganska knepigt att jaga skarv.
– Skarven är skarpsynt och vaksam och vi låg gömda bland stenar på holmarna för att komma så nära som möjligt. Sedan gällde det att skjuta fågeln i flykten.
Enligt landskapsregeringens direktiv för skyddsjakten skall viltet tas tillvara. Däremot rekommenderas inte att man äter skarvens inälvor.
– Jag har ännu inte haft tillfälle att äta skarv men jag har hört att köttet är gott, säger Haglund.