Erdogan vill ha klar seger
När turkarna i dag för första gången får välja president i direktval finns det bara en favorit: sittande premiärminister Recep Tayyip Erdogan. Frågan är främst om han väljs i första eller andra omgången.
Det är tre kandidater som ställer upp i presidentvalet, men både i medierna och på planscherna runtom i Turkiet är det en som dominerar: premiärminister Recep Tayyip Erdogan från det styrande partiet AKP. Erdogan, som inte längre får ställa upp som premiärminister i följande val, är storfavorit för att vinna valet över oppositionens gemensamma kandidat Ekmeleddin Ihsanoglu och den unga kurdiska kandidaten Selahattin Demirtas.
Den 70-åriga lågmälda Ihsanoglu är den av motkandidaterna som tros ha en liten chans att ta sig vidare till andra omgången om två veckor. Men en andra omgång skulle vara en stor förlust för Erdogan. Han och hans parti räknar med att han ska segra i den första omgången, och helst med minst 55 procent av rösterna för att kunna säga att han har hela folket bakom sig.
– Att tvingas till en andra omgång skulle vara en stor förlust för AKP och skulle vara ett slag mot hans legitimitet som president, säger Gencer Özcan, professor i internationella relationer vid Bilgi-universitetet i Istanbul till The Guardian.
I medierna har kandidaterna behandlats mycket olika. En mätning i juli visade att Turkiets statliga tv-bolag gav Erdogan 533 minuter tid i etern jämfört med 3 minuter och 24 sekunder för Ihsanoglu och 45 sekunder för Demirtas.
I praktiken har omröstningen blivit något av en folkomröstning om Erdogan. Han är storligen beundrad av en stor del av befolkningen på landsbygden som främst ser till den ekonomiska utvecklingen som under de senaste åren har varit hisnande. Bnp per person har tredubblats och ny infrastruktur, sjukhus och skolor har gjort livet lättare också i mer avlägsna orter i Turkiet.
För många liberalt sinnade är Erdogans sammanblandning av religion och politik en förskräckelse. Turkiets grundlag säger att landet är sekulärt, men under Erdogans tid har islam börjar spela en mycket större roll.
Vill ha ändrad roll
Den turkiska presidentposten har hittills varit en främst ceremoniell post, men Erdogan har sagt att han vill ta en aktivare roll. Han har redan aviserat att han vill ändra grundlagen för att se över presidentens maktbefogenheter. Den traditionella opartiska rollen ger han inte heller mycket för.
– En president kan inte vara opartisk. Ingen president i det här landet har varit neutral. Och jag kommer inte heller att bli en opartisk president, har han sagt i tal nyligen.
Oppositionskandidaten Ihsanoglu har varnat för att en förhastad reform kan skapa ett Frankensteinaktigt monstersystem.
Många inom oppositionen är nämligen rädda för att en Erdogan-seger leder till att han blir en ny Putin, en ledare som innehar makten oberoende av vilken hans titel må vara för tillfället.
Slår hårt tillbaka
Turkiet har skakats av en politisk skandal under det senaste året. Ljudfiler med vad som påstås vara Erdogans röst diskuterar korruption med en annan person som antas vara hans som Bilal.
Efter att filerna läckte har Erdogan svarat med anklagelser om en utländsk komplott och en ”stat i staten” styrd av en muslimsk imam i USA. Hundratals poliser och domare har sparkats eller omplacerats.
Erdogan försökte också förbjuda Twitter och Youtube, men det satte grundlagsdomstolen stopp för.
Senast i tisdags greps över 30 poliser i 14 provinser i samband med en utredning om telefonavlyssning av Erdogan och hans inre krets.
Källor: The Guardian, BBC, La Libération, TT-Reuters