Iraks minoriteter drabbas allra värst
Amerikanska flygplan har utfört flygräder mot jihadisterna i närheten av staden Arbil i norra Irak. Det är första gången amerikanska plan bombar Irak sedan 2011. Jihadisterna har gått hårt ut mot Iraks religiösa minoriteter som sedan förut är trakasserade.
USA:s president Barack Obama gav i torsdags grönt ljus för flygbombningar i norra Irak för att stoppa de islamistiska jihadistkrigarna IS (tidigare Isis-rebellerna) som tagit kontroll över allt större områden – och de första flygplanen sattes i arbete redan i går.
– Vi måste agera för att förhindra ett folkmord, motiverade Obama de första amerikanska flygräderna i Irak sedan 2011.
Den amerikanska presidenten syftade på de omkring 50 000 människor ur minoriteten yazidierna som flytt upp i Sinjar-bergen i norra Irak och omringats av IS-krigare. FN har varnat för att flyktingarna riskerar att dö av svält och uttorkning.
– USA har svårt att blunda för den humanitära kris som yazidierna står inför, säger Mellanösternexperten John Rydkvist på Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.
- Kurder. Kurderna är Iraks största minoritet. Majoriteten av kurderna är sunnimuslimer men det finns också kristna kurder. Majoriteten av kurderna tycker att den kurdiska identiteten är viktigare än en religiös identitet.
- Kristna (assyrier, armenier). Den kristna minoriteten hade religionsfrihet under Saddam Husseins tid. De utsätts för en stark arabisering och många kristna assyrier har tappat sitt assyriska språk och talar bättre arabiska i dag.
- Araber. Iraks muslimska befolkning består till majoriteten av shiamuslimer. Sunnimuslimerna är i minoritet och har länge känt sig diskriminerade av centralregeringen i Bagdad. Det sekteristiska våldet i Irak har främst varit mellan sunni- och shiamuslimer.
- Yazidierna är en religiös grupp som i Irak finns främst i den norra delen av landet. Det finns både kurdisk- och arabisktalande yazidier. De förföljs av främst extrema islamister som betraktar dem som avfällingar från den rätta läran, och många har tvingats konvertera till islam. Yazidismen är en förislamisk religion med rötter i det gamla Persien.
- Mandéer. Mandeism är en religion med Johannes Döparen i centrum och med gnostisk prägel. År 2003 uppskattades antalet irakiska mandéer vara cirka 90 000, men i dag finns bara några tusen kvar.
- Turkmener, judar, romer, shabaker är andra etniska och religiösa minoriteter i Irak.
- Källa: Docenten i judaistik Svante Lundgren, Landguiden, TT.
Minoriteter drabbas värst
Svante Lundgren som är docent i judaistik vid Åbo Akademi säger att IS-rebellernas framryckning i norra Irak har drabbat landets minoriteter speciellt hårt.
– Ingen går säker längre. De radikala sunnimuslimska islamisterna riktar in sig på kristna assyrier, kurder, arabiska shiamuslimer och moderata sunnimuslimer, men värst är läget för den religiösa minoriteten yazidierna.
Islamisterna anklagar yazidierna för att vara djävulsdyrkare eftersom gruppen bland annat har den fallna ängeln Lucifer som en av de sju änglar som de dyrkar. Det rapporteras nu om misstänkta massavrättningar av yazidier och om kvinnor som tas som slavar av IS-rebeller.
– I områden som IS tagit över har kristna assyrier eller judar som idkar monoteism kunnat betala skatt för att inte bli dödade, men yazidierna vill islamisterna bara döda, säger Lundgren.
Kristna flyr
Irak är hemland för några av världens äldsta kristna samfund men på grund av ökat sekteristiskt våld och trakasserier sedan den amerikanska invasionen 2003 har många kristna valt att fly.
I dag uppskattas den kristna minoriteten i Irak vara mellan 150 000 och 400 000 människor, från att ha legat på omkring 1,2 miljoner år 2003. Den senaste flyktingvågen skedde i veckan då 50 000 människor flydde i panik efter att IS-rebellerna tagit över den kristna staden Qaraqosh på Nineveslätten.
– Nineveslätten har setts som de kristna assyriernas sista fäste och läget där är mycket tragiskt. Islamisterna förstör kyrkor och bränner kors, säger Lundgren.
Många av de tusentals kristna assyrier som nu flytt till Kurdistan tas emot med öppna armar av den kurdiska befolkningen. Det beror delvis på att kurderna alltid haft ett bra förhållande till kristna irakier och gett dem pengar för att bygga kyrkor, säger Lundgren. Men kurderna har också en egen agenda.
– Det har varit tal om att lokalbefolkningen på Nineveslätten, som är ett omstritt område mellan Irak och det självstyrda Kurdistan, ska få rösta om självstyre. Och med tanke på hur Irak faller samman som stat ser kurderna detta som en möjlighet att utöka sitt territorium, de vill få de kristna assyrierna på sin sida, bedömer Lundgren.
Starka kurder ett problem
Kurdiska så kallade peshmerga-trupper har under de senaste veckorna stridit mot IS i norra Irak och liksom jihadisterna har också de utökat sitt territorium. Mellanösternexperten John Rydkvist på Totalförsvarets forskningsinstitut menar att det kurdiska avancemanget är ytterligare en orsak till att USA valt att sätta in bombplan i norra Irak. Kurderna får inte bli för starka.
– Om USA hjälper kurderna att köra bort islamisterna så kan de använda det som ett argument för att kurderna inte ska utlysa en självständig stat och därmed bryta upp Irak som nation, säger Rydkvist.
Enligt honom vill centralregeringen i Bagdad och länder som USA, Turkiet eller Iran helst vill undvika att de självstyrande kurderna grundar en självständig nation eftersom ett självständigt Kurdistan skulle få långtgående politiska konsekvenser för hela regionen och sätta sista spiken i kistan på tanken om Irak som en nation.
IS-rebeller avancerar
Samtidigt fortsätter IS-krigarna att avancera. De har nu tagit kontroll över Iraks största vattendamm nära Mosul och internationella bedömare är rädda för att IS ska använda dammen som ett vapen i kriget mot centralregeringen i Bagdad, skriver The New York Times.
Rydkvist på Totalförsvarets forskningsinstitut säger att IS riktar in sig på att erövra oljefält och vattendammar för att få makt och kunna utöva utpressning. Och det finns redan tecken på det. I Syrien kontrollerar IS den oljeproducerande regionen Deir al-Zour och landets största oljefält vid al-Omar – och det finns rapporter om att IS också har börjat sälja olja till al-Assadregimen, enligt BBC. Jihadisterna kontrollerar också Syriens största vattendamm Tabqa.
Komplicerade allianser
Men hur länge ska islamisterna fortsätta avancera? Enligt BBC:s Frank Gardner beror IS’ lyckade militära offensiv mycket på om de kan hålla kvar lojaliteten hos lokala stammar och milisgrupper som svurit islamisterna trohet.
Senast jihadister lyckades ta över en stor del av Irak var 2006 då islamister under ledning av jordaniern Abu Musab Al-Zarqawi tog över Anbarprovinsen. Liksom IS utövade de också brutalt våld: de halshögg sunnimuslimska shejker som inte ville stödja dem, sprängde shiamuslimska moskéer och högg fingrarna av rökare.
Jihadisternas välde fick dock ett snabbt slut när den jordanska underrättelsetjänsten spårade ledaren och han därefter dödades i en amerikansk flygräd. Då drevs de resterande islamisterna ut av amerikanska soldater och milismän som plötsligt bytt sida.
Också i dag har IS allierat sig med en rad sunnimuslimska milisgrupper i Irak som bedriver sina egna revolutioner mot centralregeringen i Bagdad. Enligt Rydkvist på Totalförsvarets forskningsinstitut är det mycket möjligt att IS försvagas allteftersom, då allianskonstellationerna mellan IS och sunnimuslimska milisgrupperna hela tiden förändras.
– På sikt är en viktig skillnad att IS vill införa ett kalifat i hela regionen. De irakiska sunnimuslimska milisgrupperna är mest ute efter att få kontroll över Irak som en nation – och där kan en splittring ske, säger Rydkvist.
Källor: BBC, The Guardian, NYT, Washington Post, TT.