Vad handlar konflikten Israel–Palestina om?
Vad är Israel och Palestina?
1917 godkände det brittiska regeringen Balfour-deklarationen, som föreslog ett nationellt hem för judar i Palestina, som en diplomatisk kompromiss för att säkra fortsatt brittisk närvaro i området. Efter andra världskriget föreslog FN att det forna brittiska territoriet skulle delas upp i ett judiskt och ett arabiskstyrt område. Följande år, den 14 maj 1948, grundades den judiska staten Israel enligt de gränser som FN hade lagt fram som förslag. Palestinierna motsatte sig FN-förslaget och efter grundandet av Israel gick flera arabländer (Egypten, Irak, Jordanien, Libanon och Syrien) i krig mot Israel. Kriget vanns av Israel som vid krigsslutet hade utökat sitt territorium.
Palestina består i dag av två separata områden, Gazaremsan vid Medelhavets kust och Västbanken. Palestinas status som en självständig stat är omtvistad. En del länder erkänner Palestina som en självständig stat medan till exempel USA anser att Palestina är ett territorium under israelisk ockupation. 2012 gav FN:s generalförsamling Palestina status som observatörsstat i FN. De palestinska områdena styrs av olika grupper. Gaza kontrolleras av Hamas, medan Västbanken styrs av Fatah och den palestinska presidenten Mahmud Abbas, trots att Hamas är aktivt även där.
Vilken är bakgrunden till krisen?
Det existerar officiellt ingen internationellt erkänd gräns mellan Israel och Palestina, utan de två parterna har i decennier tvistat om var gränsen ska gå. Konflikten handlar till en stor del om kontroll över landområden. När sexdagarskriget tog slut 1967 hade Israel ockuperat Västbanken av Jordanien och tagit kontrollen över Gazaremsan och delar av Golanhöjderna från Syrien. 1980 annekterade Israel också östra Jerusalem från palestinierna.
De israeliska trupperna drog sig tillbaka från Gaza 2005, men sedan dess har Israel upprätthållit en blockad av Gaza, som har lett till humanitär misär i det palestinska området. Hamas som styr Gaza sedan 2006 klassas av bland annat EU och USA som en terrororganisation, och fortsatta raketbeskjutningar mot Israel från Gazaremsan försvårar utsikterna för en långvarig fred. Palestinierna vill se ett eget land och återfå de territorier som de förlorat till bosättningar. I Israel finns motstridiga åsikter om målet, men avväpning av terrorister och en utbyggnad av territorierna är avgörande.
Varför fortsätter konflikten?
En avgörande faktor är den israeliska ockupationen av Västbanken och Gaza som är en följd av de terrorattacker som utförts mot israeler. En miljon palestinier som var bosatta på Västbanken och i Gaza har fallit under israeliskt styre. Israel har byggt upp omfattande bosättningar inne på Västbanken, vissa med upp till 40 000 invånare. De anses enligt FN och flera länder strida mot internationell rätt, och har varit en stor stötesten i fredsförhandlingarna.
En israelisk rapport som publicerades 2012 bedömer att bosättningarna inte bryter mot folkrätten, på grund av judiska historiska kopplingar till området som de kallar Judeen och Samarien, och utökningen har fortsatt som ett sätt att förhindra ett israeliskt utträde från Västbanken. I det största området på Västbanken, som kallas område C, bor över 320 000 bosättare, och palestinier saknar tillträde till 70 procent av området och måste ta långa omvägar för att kunna röra sig inne på Västbanken.
Israel håller på att bygga en över 700 kilometer lång barriär på Västbanken, som inte följer den "gröna linjen" som utgör den föreslagna gränsen för de palestinska territorierna, utan stängslet går ställvis långt inne på Västbanken för att skydda utspridda bosättningar.
Vad är orsaken till de nya striderna?
Partierna Fatah och Hamas kom i vår överens om att ha som mål att skapa en enhetsregering, ett drag som väckte ont blod hos Israel som vill bli kvitt Hamas. I juni hittades tre israeliska tonåringar från bosättningar på Västbanken som kidnappats mördade. Israel anklagade genast Hamas för dådet och inledde en klappjakt på palestinier, och flera hundra personer har gripits. Som hämnd för mordet mördades en palestinsk tonåring av misstänkta judiska nationalister och då återupptog Hamas sina raketattacker mot Israel. Israel svarade med flygräder över Gaza och inledde den 17 juli en markinvasion med målet att förstöra det nätverk av tunnlar som militanta palestinier byggt från Gaza till Israel.
Läget i regionen som genomgått flera ronder av förhandlingar för att hitta en lösning är ytterst eldfängt, och det finns flera olika grupperingar som är ytterst extrema både på den palestinska sidan och den israeliska.
Hur ska konflikten lösas?
Ett av fredsförslagen är en "enstatslösning" där de nuvarande gränserna raderas och palestinier och israeler tillsammans lever i ett och samma land. Få tror på denna lösning, efter som det i praktiken skulle betyda att araberna får majoritet, vilket i sin tur sannolikt skulle leda till mycket sämre villkor för israelerna.
Ett annat alternativ är att ena parten lyckas slå ut den andra. Denna lösning föredras av mera extremistiska Hamas-anhängare och på den israeliska sidan av judiska högerextremister.
Det tredje alternativet är en "tvåstatslösning" där både israeler och palestinier får sin egen självständiga stat, något som de flesta ser som den mest långsiktiga lösningen på konflikten. Men en sådan lösning kräver en form av koppling mellan Västbanken och Gaza, landbyten mellan Västbanken och Israel, och en lösning på frågan hur Jerusalem som är heligt för både muslimer och judar ska delas.
Palestinierna vill ha en egen stat där gränserna ritas enligt kartan 1967 där Västbanken, östra Jerusalem och Gaza skulle tillfalla Palestina. Tanken stöds av bland andra FN, EU, USA och Ryssland. Många israeler är oroade för att ett självständigt Västbanken skulle rikta in sig på att attackera Israel med raketanfall, som i Gaza. Vissa israeler ser en palestinsk stat i Jordanien som en lösning.
Ett enkelt svar är att Israel–Palestina-konflikten har blivit vardag och att försöken att uppnå fred alla har misslyckats hittills. Hamas kräver att Israel upphäver blockaden mot Gaza och tänker fortsätta sina raketanfall tills blockaden har hävts, medan Israels främsta mål är att förinta Hamas. De militanta palestiniernas fortsatta raketattacker mot Israel tillsammans med Israels vägran att häva blockaden mot Gaza skapar bara ytterligare grogrund för extremism och osämja mellan parterna.
Utöver dem som bor i området har flera andra länder och samfund intressen i regionen, som till en stor del beror på att det finns geografiskt strategiska lägen och så många heliga platser för flera olika religioner.
Källor: New York Times, OCHAOPT, BBC, B'tselem, Globali.se, Vox.com, WP "A Line in the Sand" av James Barr