Alla pratar om ras i Sverige
De svenska kulturkretsarna är överens om att ras inte finns. Ändå fylls tidningarnas spalter med debatt om ras. Flytta på dig, hen – årets mest kontroversiella ord är rasifiering.
Ett populärt seminarium skulle precis börja under årets politikervecka i svenska Almedalen, och det var fullt i salen. Då påpekade en av arrangörerna att det vore trevligt om fler rasifierade fick ta del av diskussionen. Flera vita åhörare reste på sig och lämnade plats åt andra.
Arrangörerna till seminariet var bloggkollektivet Rummet, och händelsen blev en manifestation av vilken betydelse ras fått i den svenska debatten i år. Enligt initiativtagarna är Rummet en separatistisk hemsida där endast rasifierade personer får höras.
Ordet rasifierad används till att beskriva personer som på grund av sitt utseende blir tillskrivna vissa egenskaper; som avviker från den vita normen; och som riskerar att bli diskriminerade. Den som använder ordet tror alltså, till skillnad från rasister, inte att biologiska raser finns. Däremot anser den att ras är en social konstruktion.
– I den antirasistiska debatten gör många misstaget att prata utifrån hur man önskar att världen såg ut. De flesta önskar att ingen skulle bedömas utifrån ursprung eller hur man ser ut. Men saken är att det är så vi bedöms, säger Mireya Echeverría Quezada, en av initiativtagarna.
– Rasifierade har svårare att få komma på arbetsintervju, att få jobb och bostad, och de blir förföljda i butiker för att folk tror att de ska stjäla.
"Blir ett adelsmärke"
I veckan berättade den svenska regeringen att man vill ta bort begreppet ras ur svensk lagstiftning. Förslaget får mothugg från Afrosvenskarnas riksförbund, trots att varken de eller regeringen tror att biologiska raser finns.
Ordförande Zakaria Zouhir använder hellre ordet ras än rasifiering.
– Det är ett instrument för att visa den strukturella rasism som drabbar oss i Sverige.
Att prata om invandrare träffar enligt honom inte rätt, då många som är födda i Sverige kan bli diskriminerade på grund av sin hudfärg.
Många liberala tänkare är kritiska mot att ras, eller rasifiering, fått en så synlig roll i den svenska debatten.
– Man tillskriver människor rasifierade attribut och det blir nästan något slags adelsmärke. De förstår diskussionen och får vara med, medan andra inte får vara med, säger Adam Cwejman, som arbetar med integrationsfrågor på den liberala tankesmedjan Timbro.
Han anser att ordet rasifierad kan vara användbart för att synliggöra rasism, men beklagar att den kommit att "marinera" hela debatten.
– Det kan få oförutsedda konsekvenser, att människor börjar tänka mer i termer av ras, och att det blir mer fixering vid ras än vad det var tidigare.
Ungdom mot rasism
Mireya Echeverría Quezada tror att kritiken mot Rummets sätt att utesluta vita beror på två saker.
– Dels bottnar det i att personer som vanligtvis brukar ha mer utrymme inte får det. Det är en upplevelse som man kanske är med om för första gången. Sedan tror jag att det finns en oro, att gud, ska vi verkligen dela in människor i raser.
Då är man tillbaka i begreppet rasifiering: initiativtagarna vill inte dela in människor, men anser att de faktiskt delas in av andra hela tiden.
I Helsingfors ska en ny svenskspråkig ungdomsorganisation mot rasism bildas i helgen. Dennis Barvsten, 23, Emil Ehnström, 20, och Nicholas Kujala, 19, är bland initiativtagarna till gruppen. De flesta medlemmarna är svenskspråkiga och vita.
– En grupp kan vara rasifierad men samtidigt rasifiera andra. Vi har ingen upplevelse av att vara rasifierade utifrån vår hudfärg, eftersom vi tillhör normen. Där lämnar vi tolkningsföreträde till icke-vita. Men vi pratar ett språk som inte är normen, säger Barvsten.
Han anser att rasismen i Finland är mer mångfacetterad än i många andra länder, och också kan riktas mot språk. Gruppen vill synliggöra rasismen och försvara alla som blir utsatta.
– Det finns mycket rasism under ytan. Det kanske inte syns när man går på gatan mitt på dagen, men det kommer fram när det blir kväll eller när man befinner sig på sociala medier, säger Kujala.
Lockar till missuppfattningar
Judith Kiros skriver på Rummet att hon slutat vara tacksam för vita antirasister, eftersom de till skillnad från rasifierade kan välja om de vill kämpa emot rasism.
Mireya Echeverría Quezada tycker ändå att majoritetens inställning är väldigt viktig.
– Jag tycker att det är jättebra att alla personer jobbar mot rasism. Verkligen, det uppmuntras! Jag har varit i olika ungdomsorganisationer där majoriteten har varit vita svenskar. Men det är viktigt att personer som utsätts för rasism får formulera vad rasism är, på samma sätt som homosexuella ska få definiera vad homofobi är.
Precis som pronomenet hen, som togs in i Svenska akademiens ordbok i veckan, väcker adjektivet rasifierad mycket känslor, och lockar till missuppfattningar.
– Ordet rasifierad är inte helt problemfritt; det största problemet är kanske att det blivit något av ett modeord i den kulturella och politiska debatten trots att det finns olika definitioner och olika sätt att använda det på, skrev Institutet för språk och folkminnen i maj.
Echeverría Quezada är glad över att Rummet snabbt blivit en röst i den offentliga debatten, men säger att hon inte hade en aning om att en hemsida som utesluter vita skulle uppfattas som radikalt.
– Det handlar om en enda hemsida i Sverige, och vi får inte betalt för att driva den. Den är en frizon för personer som vanligtvis inte hörs i debatten.