Få får jobb trots miljonsatsning
Endast fem procent av tusentals deltagare i ett projekt för långtidsarbetslösa har fått jobb. Ändå satsar staten fem miljoner euro till per år på samarbetet.
– Det här ger struktur på dagarna, säger Eija Suvimäki, 58.
Suvimäki är anställd med lönesubvention av föreningen Vantaan työttömät, Arbetslösa i Vanda, fram till september i år. Hon reparerar kläder 30 timmar i veckan. Den högsta möjliga lönen för ett subventionerat jobb är 1 340 euro i månaden.
Suvimäki var arbetslös under långa perioder redan under 90-talet. År 2001 fick hon ett jobb, men sades upp av ekonomiska och produktionsorsaker efter några år. Hon är utbildad merkonom och har senare också tagit yrkesexamen för lastbilsförare, men inte lyckats få ett fast jobb.
– På arbetsförmedlingen sade de att det inte lönar sig att utbilda mig längre.
Få får jobb
I slutet av juni fanns sammanlagt 337 200 arbetslösa arbetssökande i Finland. Av dem har 94 000 varit arbetslösa i minst ett år, vilket är 17 700 fler än året innan.
Nästan 118 000 arbetslösa har fyllt 50 år.
När siffrorna publicerades förra veckan anklagade Centerns Kimmo Tiilikainen regeringen för att tiga om hur man ska tackla den stigande arbetslösheten.
I själva verket har den här regeringen, precis som många tidigare, infört många reformer som syftar till att minska arbetslösheten (se faktaruta).
Frågan är vilken effekt olika offentliga åtgärder kan ha. Ett exempel är servicecentraler för långtidsarbetslösa. Tanken är att kommuner, arbets- och näringsbyråer (tidigare arbetskraftsbyråer) och Folkpensionsanstalten bildar samarbeten där långtidsarbetslösa kan få all service på ett ställe.
Samarbetet startades 2004 och finns i bland annat Helsingfors, Esbo och Vanda. I fjol deltog cirka 20 000 långtidsarbetslösa i verksamheten – men endast cirka 900 av dem, det vill säga färre än fem procent, fick ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.
– Kunderna har i huvudsak varit nöjda med den individuella servicen de fått på servicecentralen. De har ändå framfört kritik mot att den goda serviceprocessen sällan leder till en varaktig sysselsättning, står det i utvärderingen av modellen.
Statlig miljonsatsning
Trots att samarbetet inte lyckats sysselsätta många ska servicecentralerna nu bli lagstadgade och utvidgas till hela landet. Ett lagförslag lämnas till riksdagen i september.
Staten satsar fem miljoner euro till per år och anställer cirka 70 nya experter till kundservice. Även kommunernas kostnader väntas öka utan att staten än så länge gett dem nya anslag, trots löftet om att nya uppgifter utan finansiering inte ska skapas.
Överinspektör Hanna Liski-Wallentowitz på Arbets- och näringsministeriet är medveten om problemen.
– Men vi måste försöka med något. Kanske har vi ännu inte gjort allt vi kan.
Hon säger också att ett par år kan vara en för kort tid att mäta resultaten. Dessutom har kunderna ofta upplevt att deras hälsa och välbefinnande förbättrats, trots att de inte fått ett jobb. På servicecentral- er jobbar till exempel hälsovårdare.
– När arbetslösheten blir lång börjar också andra problem hopa sig. Många har skuldproblem eller har inte tagit hand om sin hälsa. När vi tittar på alla de här problemen samtidigt kan vi börja lösa dem, säger Liski-Wallentowitz.
Äldre har svårt
Eija Suvimäki är inte kund hos någon servicecentral, men är ganska nöjd med den utbildning och hjälp hon fått av myndigheterna.
Problemet är i stället att hon som 58-åring anses för gammal för att ens kallas till arbetsintervju.
– Dagens arbetsgivare utnyttjar inte den äldre arbetskraftens kompetens, säger hon.
De flesta arbetslösa som deltar i föreningens verksamhet är i 50–60-årsåldern, och i princip alla upplever samma sak.
Trots att Suvimäki uppdaterat sin utbildning anser hon inte heller att två yrkeskompetenser räcker på dagens arbetsmarknad, som kräver specialkunskaper.
Det hon oroar sig för är att arbetslösheten ska gå i arv till hennes barn.
– Många av dem som blev arbetslösa på 90-talet hade ändå hunnit göra en lång karriär. Men dagens unga generation hinner inte ens börja jobba för framtiden. De har inga framtidsutsikter utan lever från dag till dag.
Så ska regeringen tackla arbetslösheten:
• Regeringspartierna har delvis olika syn på hur man minskar arbetslösheten. Samlingspartiet anser att skattelättnader till företag och privatpersoner hjälper att tackla arbetslösheten medan Socialdemokraterna betonar infrastrukturprojekt, till exempel Centrumslingan.
• Planerade eller införda reformer som riktar sig direkt till de arbetslösa är bland annat:
• Arbetslösa får tjäna 300 euro per månad utan att dagpenningen minskar. Förändringen trädde i kraft vid årsskiftet.
• Arbetslösa ska erbjudas fler jobb utanför den egna branschen och jobb längre ifrån bostadsorten. Regeringens rekommendationer gavs i våras.
• Kommuner ska börja betala för arbetsmarknadsstödet efter 300 dagar. I dag betalar staten stödet under 500 dagar. Förändringen ska sporra kommunerna till sysselsättningsåtgärder, enligt arbetsminister Lauri Ihalainen. Lagförslaget ges till riksdagen i höst.
• Arbets- och näringsbyråer (tidigare arbetskraftsbyråer), Folkpensionsanstalten och kommuner ska starta gemensamma servicecentraler som hjälper långtidsarbetslösa. Verksamheten har funnits i många kommuner sedan 2004 men blir nu obligatorisk i hela landet. Lagförslaget ges till riksdagen i höst.
• Arbetslösa ska jobba för att få ta del av stöden. Tidigare social- och hälsoministern Paula Risikko drev reformen, som enligt henne ska aktivera de arbetslösa. Enligt Risikko ska jobben inte vara sådana som annars skulle finnas på den vanliga arbetsmarknaden. En arbetsgrupp förbereder reformen och ska lämna ett förslag senast i mars nästa år.