Tillväxten står och faller med östpolitiken
Börsbolagens halvårsresultat visar på en bättre lönsamhet, men hos flera företag en minskad omsättning. Det är problematiskt, för så länge inte omsättningen och aktiviteten växer uppstår inga nya jobb och ingen tillväxt, påpekar ekonomer.
I går rapporterade teknologiföretaget Outotec om både sämre lönsamhet och en minskad omsättning. Resultatet blir inte så bra som bolaget tidigare förutspått. I motsats till Outotec finns ändå de som visat bättre resultat än i fjol under årets sex första månader.
Att många börsbolag skulle rapportera om förbättrad lönsamhet var väntat, anser ekonom Juhana Brotherus på Danske Bank. Men företagen har sparat sig till lönsamhet. Omsättningen har minskat, vilket innebär att företagen inte växer.
– Det räcker inte med att spara. De nyheter om uppsägningar och samarbetsförhandlingar vi sett de senaste veckorna visar att problemen på inget sätt är avklarade, säger han.
Brotherus påpekar också att det på inget sätt går att dra likhetstecken mellan Finlands ekonomiska utveckling och börsbolagens resultat. Han får medhåll av Handelsbankens chefsekonom Tiina Helenius som säger att det är de små och medelstora företagen som kommer att sätta fart på den finländska ekonomin. Det är deras verksamhetsförutsättningar som nu borde förbättras.
– Det vi upplevt är att förädlingsgraden inom finländsk industri har sjunkit utan att kostnaderna skulle ha sjunkit i relation till det. Vi har en för hög levnadsstandard i förhållande till kostnadsnivån, säger Helenius.
Ryssland avgörande
Det kritiska för den finländska ekonomin som helhet är vad som händer i Ryssland. Det är inte bara sanktioner mot Ryssland som inverkar negativt på vår ekonomi, också recessionen i Ryssland är ett hot. Med en svagare rubel och sjunkande realinkomster minskar den ryska medelklassens köpkraft och möjligheter att resa. Det slår hårt mot Finland då nästan varannan turist kommit österifrån.
Brotherus konstaterar att utan recessionen i Ryssland som späds på av krisen i Ukraina kunde Finlands ekonomi redan ha tagit en vändning till det bättre. Nu skrev Danske Bank tillsammans med flera andra banker och prognosinstitut ner sin syn på den ekonomiska utvecklingen i Finland i år. Danske Bank räknar med en nedgång på 0,2 procent.
– Den siffran håller vi fast vid ännu, men eskalerar krisen i Ukraina kan det bli aktuellt att revidera siffran nedåt ytterligare, säger han.
Regeringens budgetmangling i augusti står för dörren, men de flesta åtgärder är redan fastslagna. Juhana Brotherus anser att det nu skulle vara av yttersta vikt att ro de överenskomna strukturreformerna i hamn. Social- och hälsovårdsreformen måste gå vidare och arbetsmarknadens parter måste komma överens om pensionsreformen.
Tiina Helenius påpekar att regeringen borde fundera på vilka åtgärder som faktiskt stimulerar i det här konjunkturläget och vilka som bara är att bära vatten till en tom brunn. Det som behövs är sådant som stimulerar dynamiken i marknadsekonomin, anser hon.
– Det finns sådant som kan göras utan budgetmedel. Förutsättningarna för företagsamhet måste bli bättre så att vi får nya småföretag. Vi behöver många sådana för att fylla det hål som uppstått efter Nokias mobiler, säger Helenius.
Statistikcentralens siffror för årets första kvartal visar ändå att färre företag grundades än under motsvarande period 2013.
Positiva tecken
Men det finns trots allt positiva tecken i den finländska ekonomin som tyder på att det värsta kanske trots allt är över nu. Företagens orderböcker börjar fyllas igen, om än långsamt. Till exempel Kone noterade i samband med sin halvårsrapport att orderingången under perioden var rekordstor. Också företag som Konecranes och Wärtsilä redovisar en förbättrad orderingång.
Samtidigt ökar också den finländska exporten till övriga EU-länder. En orsak var leveransen av ett kryssningsfartyg till Tyskland.
Oron för utvecklingen i Ukraina och Ryssland släpper ändå inte taget. Många av börsbolagen nämnde specifikt Ryssland som den största osäkerhetsfaktorn vad utvecklingen den närmaste tiden beträffar.
Bland annat Kesko, Atria, Stora Enso, YIT och Fortum nämner Ukrainakrisen och en osäker rubelkurs i sina senaste delårsrapporter.
En utdragen och tillspetsad konflikt i Ukraina skulle sannolikt ha en negativ effekt på företagets verksamhet, skriver till exempel byggbolaget YIT om utsikerna inför resten av året i sin rapport.