Få uppsöker läkare för att förlänga semestern
I sommar har läkarna fått en ny patientgrupp – personer som inte behöver vård, utan endast ett intyg som ger ny semester. Att relativt få ändå gör det kan bero på okunskap eller lojalitet.
Den som insjuknar under semestern får enligt den nya semesterlagen byta ut sina sjuka dagar mot friska semesterdagar någon annan gång.
På Läkarförbundet ser Heikki Pärnänen en risk med att företag kräver läkarintyg redan från den första dagen.
- I sommar är första gången som den nya semesterlagen påverkar sommarsemestern. Den som insjuknar under semestern har rätt att under ett senare tillfälle ta ut sina sjuka dagar. Syftet är att alla som tjänat in lagstadgade semesterveckor ska få fira dem friska och krya.
- Förr var karenstiden sju dagar. Längre sjukdom än så kunde bytas ut mot ny semester. Men den nya semesterlagen innebär att man får skjuta upp sin semester redan från den första sjukdagen – förutsatt att sjukdomen går att bevisa. Många företag kräver med andra ord läkarintyg från den första sjukdagen.
- För att få rätt att flytta på sjuka semesterdagar måste man kontakta sin arbetsgivare direkt när man insjuknar. Om du kommer tillbaka till arbetsplatsen med läkarintyg över en sjukdom men inte meddelat i förväg behöver arbetsgivaren inte godkänna semesterflytt. Skälig tid beror på omständigheter: resa, medvetslöshet, sjukhusvistelse, telefonförbindelse.
- Arbetsgivaren kommer överens med arbetstagaren om när dagarna då arbetstagaren legat sjuk kan tas ut. Semesterlagen betyder inte att arbetsgivaren utan överenskommelse skjuter upp sin redan inledda semester.
- Om det inte går att komma överens om en lämplig tidpunkt under semesterperioden kan parterna bestämma att sjukledigheten tas ut som lön.
- Fastän du normalt inte behöver läkarintyg för de första tre sjukdagarna kan arbetsgivaren kräva läkarintyg från första dagen. Däremot är det inget som tvingar arbetsgivaren att följa den här linjen. De kan även följa samma principer som under resten av året.
- Källa: FFC.
– Till en viss del innebär det onödigt jobb för läkare. De som endast är ute efter läkarintyg för en lindrig sjukdom som går om med vila borde inte uppsöka läkare. Det är befängt att läkare måste bevisa det, säger Pärnänen som är politisk chef på Läkarförbundet.
Men det verkar som om inte många har utnyttjat möjligheten hittills. På Terveystalo i Kampen i Helsingfors tror företagsläkare Tanja Vuorela att vissa inte vet om att de får sjukskriva sig redan första dagen, medan andra inte orkar ta sig från sommarstugan till en vårdcentral.
– De flesta patienter som jag har tagit emot har kommit för att de verkligen behöver undersökas eller få läkemedel. Det är endast några få som har varit ute efter ett läkarintyg, säger Vuorela.
Än så länge har Vuorela alltså sluppit att ge självklara råd och huskurer när hon har mottagning.
– Jag har fått en lång utbildning och tycker att de som redan vet vad de har för sjukdom och bara kommer efter läkarintyg gott kan vila ut sin sjukdom under sin semester. De behöver inga råd från läkaren utan endast vila. Det går bra att fira semester med lite snuva, säger Tanja Vuorela.
Arbetsgivarna missnöjda
Chefsjurist Timo Koskinen på Finlands fackförbunds centralorganisation, FFC, säger att orsaken bakom intygskravet är en kompromisslösning.
– En orsak till att många arbetsgivare kräver läkarintyg är att arbetsgivarsidans organisationer trodde att lagen skulle missbrukas. Att det står i lagen att läkarintyg krävs från den första sjukdagen gav dem mer förtroende för att semesterlagen används rätt. Vi tycker att det skulle ha räckt med ett liknande förfarande som många arbetsplatser redan har, det vill säga att de tre första sjukdagarna inte behöver läkarintyg, säger Koskinen.
Både Finlands Näringsliv EK och Företagarna i Finland bjöd på hårt motstånd eftersom den nya semesterlagen innebär tilläggskostnader för företagen. Rauno Vanhanen som är direktör för Företagarna i Finland anser att det var onödigt med en ny semesterlag.
– Den förnyade lagen är totalt onödig. Bakgrunden till lagen var enligt oss en irrationell EU-dom, som Finland dessutom tolkade för strängt. Finland har haft ett fungerande system i årtionden utan att någon har klagat. De följder som möjligtvis uppstår är negativa för företagarna, men hur stora tilläggskostnaderna blir går ännu inte att uppskatta, säger Vanhanen.
Som Företagarna i Finland ser på saken fick arbetstagarna alla fördelar och arbetsgivarna tog alla kostnader. Organisationen anser att en lönefri sjukdomsdag skulle ha varit mer rättvist än lön direkt från den första sjuka semesterdagen.
Få skjuter upp semestern
Arbetsgivarnas farhågor verkar ändå inte besannas. Fortfarande är det väldigt få som utnyttjat sin rätt att flytta semesterdagar på grund av sjukdom.
På Finlands största arbetsgivare, Helsingfors stad, har man inte märkt av någon massjukskrivning. Det är endast enstaka personer bland de 40 000 anställda som valt att flytta sin semester på grund av sjukdom.
– Precis innan semestern påminde vi arbetstagarna om deras rättigheter. De anställda vet om att de får sjukskriva sig under semestern men har tydligen inte velat utnyttja det, säger Kirsi Kallio, personalchef på Helsingfors stad.
På Vanda stad vågar man inte ge någon uppskattning innan hösten då man samlar in statistik.
Städare är den yrkesgrupp som i medeltal sjukskriver sig flest dagar under året, tätt följda av servicearbetare, köksbiträden och de som jobbar inom vården. På ISS uppskattar Arbetsmarknads- och sysselsättningschef Suvi Barsk att det inte är många som flyttar sin semester.
– Nu ställde du en svår fråga. Vi har inga uppgifter om hur många som flyttat på semesterdagar på grund av sjukdom, men min magkänsla säger att det inte är särdeles många, säger Barsk.