Superskörd sänker vetepris
Det gynnsamma försommarvädret har bäddat för historiens största veteskörd. Men det fallande världsmarknadspriset är ett stort orosmoln för branschen.
April varm, maj sval, juni våt är något att glädjas åt heter det i Bondepraktikan. Och visst ser han glad ut, spannmålsodlaren Christian Nyholm, då han blickar ut över sina idylliskt ljusgröna veteåkrar i Täkter i Ingå.
– Skörden har aldrig sett ut att bli så bra som nu, säger Nyholm som odlar spannmål på över 200 hektar i både Ingå och Kyrkslätt.
Det var den ovanligt tidiga våren och den svala försommaren som lagt grunden för vad som kan bli den största veteskörden i Finlands historia. Just nu håller vetekornen på att mogna. Med tre veckor kvar till skördeperioden hoppas Nyholm nu på varmt och soligt väder.
Fröet till rekordskörden såddes redan förra hösten då många spannmålsodlare valde att odla mera höstvete än året innan. Höstveteproduktionen har ökat med hela 277 procent i jämförelse med 2013, enligt Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Tikes siffror.
Men det är inte bara i Finland som veteskörden ser ut att bli rekordstor. På grund av bra odlingsväder har också övriga Europa lyckats bra med sina skördar vilket lett till att världsmarknadspriset på vete har sjunkit.
– Det är definitivt ett stort orosmoment. Det har redan påverkat priset och kommer antagligen att göra det ännu mera, säger Nyholm.
Att riksdagen dessutom fattat beslut om att minska på spannmålslagren gör att det kommer att finnas ovanligt mycket spannmål på den finländska marknaden.
– Det förbättrar definitivt inte situationen, säger Nyholm.
Nu hoppas Nyholm att producentrörelsen ska ta en aktivare roll för att öka spannmålsexporten. Annars finns risken att priset på vetet sjunker ännu mera än det redan gjord, tror Nyholm.
– Det är omöjligt för en enskild jordburkare att börja exportera själv. Det kräver en stor aktör för att det ska lyckas.
Kyösti Arovuori, jordbruksekonom på Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, är inte lika orolig.
– Priset ligger på samma nivå som förra året. Anledningen till prissänkningen är att vi hade en pristopp 2012, säger Arovuori.
Enligt honom är priset på vete bättre än på till exempel havre och korn. Han lyfter också fram att stora veteproducenter som Kanada, USA, Ryssland och Ukraina inte lyckats lika bra med sina veteskördar vilket kan vara till fördel för de europeiska jordbrukarna. Hur bra den europeiska skördens kvalitet blir är ännu ett frågetecken.
– Den senaste tiden har det väckts frågor om den europeiska skördens kvalitet sjunkit på grund av regnen i Frankrike och Tyskland.
Kommer rekordskörden att synas i konsumentens plånbok?
– Jordbrukarens andel i varas pris är marginell. För produkter där förädlingsprocessen är kort, som till exempel mjöl, kan priset stanna upp. Men brödet och kanelbullarna i butikshyllan blir knappast billigare, säger Arovuori.
Ukraina påverkar priset
I dagsläget tror både Nyholm och Arovuori att den största enskilda faktorn som kan driva upp priserna på spannmål är att klimatet mellan väst och Ryssland blir ännu kyligare. Ukraina och de andra länderna kring Svarta havet är stora aktörer på vetemarknaden och exporterar en stor del av sin skörd.
– När Malaysian Airlines-planet störtade i en höstveteåker förra veckan steg priserna på spannmål nästa dag, säger Nyholm.
Arovuori understryker ändå att krisen inte har påverkat prissättningen lika mycket som spekulanterna befarade under våren.
– Man trodde att krisen skulle påverka mer än den gjort. Om den europeiska eller amerikanska skörden skulle ha misslyckats skulle situationen ha varit en annan.