Putin har svårt att rå på separatisterna
I går beslöt EU-diplomater att skriva in ytterligare 15 personer och 18 samfund på sin sanktionslista mot Ryssland. Sanktioner mot gasledningen under Svarta havet är också möjliga, uppger diplomatkällor. Sanktionerna är hårdare än hittills, men går att kringgå, tror experter.
Just nu försöker de olika parterna i konflikten i östra Ukraina skapa sig förhandlingspositioner inför de fredsförhandlingar som förr eller senare måste börja. Att organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE tvingats be om tillstånd av separatisterna för att besöka området kring det nedskjutna passagerarplanet ger också separatisterna en ställning då man kommer till förhandlingsbordet, anser professor Markku Kangaspuro vid Alexandersinstitutet vid Helsingfors universitet.
– Men det gäller att minnas att separatisterna inte är någon enhetlig grupp, säger Kangaspuro.
Att det handlar om splittrad grupp innebär också att president Putins möjligheter att påverka dem minskar. Grupper som öppet stöder separatisterna betraktar Putin som en svikare och kritiserar honom hårt.
– Det Ryssland kunde göra är att upprätta en sträng gränskontroll över den nu så gott som öppna gränsen mellan östra Ukraina och Ryssland. På så sätt kunde man till exempel hindra vapenleveranser från Ryssland. Det kräver en massiv polisoperation som Putin kunde besluta om, men det har han inte velat göra ännu, säger Kangaspuro.
Han är rädd för att antalet civila offer kommer att öka markant innan någon lösning på konflikten nås. Afghanistan och det forna Jugoslavien nämner Kangaspuro som exempel på hur konflikter eskalerar utom kontroll. Alla tecken tyder på att situationen i östra Ukraina kan utvecklas i samma riktning även om också skillnader finns.
Mycket retorik
Ju längre konflikten fortsätter, desto större blir risken för anarki och för att bitterheten växer i olika befolkningsgrupper, varnar Kangaspuro. Därför är det viktigt att så snabbt som möjligt återuppta förhandlingar som kan lösa situationen, anser han.
– Visst kan parterna fortsätta att slåss, men det kräver många civila offer och till slut måste man ändå sätta sig vid förhandlingsbordet.
Och samtidigt som striderna fortsätter tär Ukrainas politiska ledning på sitt förtroendekapital, konstaterar professorn. Ryssland har också ett ansvar för att få slut på fientligheterna.
Statsvetare i Kiev ser den antiryska retoriken i USA och EU som enbart ett sätt att försöka övertyga de egna medborgarna om att något görs. USA, EU och Ryssland har många gemensamma intressen och det är det som driver den praktiska utrikespolitiken, säger statsvetaren Mihail Pogrebinsky i Kiev i en intervju för Moscow Times.