Företag snyltar på andras goda rykte
Varumärkessnyltning förekommer men är inte förbjudet. Problemet med många finländska varumärken är att de är alltför vaga.
I svallvågen av en företagssuccé kommer det ofta en mängd kopior som försöker rida på ett företagsnamn eller ett varumärke. Den kanske mest kända snyltningshistorien är fallet mellan Ingman och Valio. Valio hade registrerat varumärket Voimariini som efter en EU-bestämmelse inte fick innehålla ledet voi, smör. Efteråt registrerade de Oivariini och Ingman registrerade Ingmariini.
Tvisten löstes i Högsta domstolen till förmån för Ingman. Det går inte att skydda ett ordled såsom "-mariini" eftersom det är för allmänt. Därmed har många andra hakat på trenden med riini-produkter: Oivariini, Ingmariini, Keijuriini och Dellariini.
På Patent- och registerstyrelsen, PRH, tillämpar man lagen fall för fall. Jouko Koitto är avdelningschef för företagsnamn vid PRH och förklarar att ett företagsnamn inte får förväxlas med ett redan verksamt företag.
– Ett företagsnamn kan påminna om ett annat redan verksamt företag, men det får inte gå att förväxla dem sinsemellan. Jag tror exempelvis inte att någon som handlar på Tokmanni tror att de är inne i ett av Stockmanns varuhus, säger Koitto.
Ett annat exempel är fallet Onnibus och Onniexpress. Båda företagen har etablerat sig som lågprisbussbolag, där den första och dominanta leden i namnet är Onni, som betyder tur på svenska. Koitto menar att Onni inte är särskiljande nog för att ett företag ska få ensamrätt att använda namnet.
– Det kan nog vara att Onniexpress drar nytta av attraktionen som Onnibus byggt upp, men namnen går inte enligt vår mening att förväxlas och därför har båda godkänts.
Men om en del av ett företagsnamn är mycket särskilt och inte ett vanligt ord så kan ingen annan i samma bransch använda namnet. Speciellt inarbetade gamla företagsnamn har ett särskilt starkt skydd. Ingen kan till exempel inkludera namn såsom Fazer, Itella, Valmet eller något liknande varunamn, säger man på PRH.
Ändå uppkommer det nya snyltningsnamn eller parodinamn dagligen. I våras registrerades exempelvis företaget Ablo Oy, som förvisso inte tillverkar lås, men som har ett namn som liknar Abloy väldigt mycket.
Allmänna ord förkastas
HBL skrev om fyndiga namn, (20.7) där svenska företagsnamn togs som exempel. Lika som bär, Bär hem och liknande uttryck kan i Sverige registreras som företagsnamn, men är enligt Koitto gränsfall i Finland.
– Ett uttryck eller ett utrop är på gränsen. För att ett företag ska kunna registrera sig måste namnet vara ett egennamn. Vi har tolkat lagen som så att uttryck inte kan registreras som företagsnamn, säger Jouko Koitto.
Registreringar som kommer till PRH går oftast igenom. Den vanligaste orsaken till att ett namn inte godkänns är att det är för allmänt. En rörmokare får inte heta Vesi, och ett bageri får inte heta Bröd. Det måste finnas något som särskiljer namnen.
Ju allmännare ett namn är desto lättare är det att inskränka på det. Företagsnamn måste vara tillräckligt egendomliga, där det lättaste sättet är att inkludera sitt eget namn i någon form. Även varumärken har samma bestämmelser, men det går ändå att registrera dem.
– Vem som helst får använda ett beskrivande ord som namn på en produkt. Men det går inte att registrera ett beskrivande ord på en produkt: salt, socker, mjölk och så vidare. Dessa namn måste innehålla något mer för att kunna registreras som till exempel figurativa element eller ett icke-beskrivande ord, säger jurist
Sara Henriksson som dagligen tar emot registreringar på Patent- och registerstyrelsen.
Exempelvis har S-gruppen registrerat ett märke som heter Koti-maista, inhemsk. Det är ett beskrivande ord som inte går att registrera som sådant. Men S-gruppen har kringgått det här genom att registrera en större helhet. Ingen annan får använda varumärket i samma utformning, men registreringen innebär inte nödvändigtvis att S-gruppen har rätt att förbjuda andra att sälja varor under namnet Kotimaista