Loppmarknader rubbar inte textilberget
Textilavfall håller på att bli ett verkligt problem. Inte heller återanvändning minskar på överflödet av kläder. Men nu har forskarna utvecklat en metod som gör nytt – och bättre – material av gammal textil.
Vår klädkonsumtion ökar hela tiden. Det beror på snabba trendväxlingar, låga priser och sämre kvalitet. En del plagg används bara ett par gånger innan de slängs bort och blir avfall. Men inte heller återanvändningen av kläder är problemfri, enligt Kirsi Niinimäki vid Aalto-universitet- et.
– Att förlänga klädernas användningstid och ge dem nytt liv genom loppmarknad är i och för sig en bra sak. Problemet är den enorma mängden kläder som finns. De produceras i allt snabbare takt. Vi borde köpa kläder med längre fysisk hållbarhet, men också psykisk hållbarhet.
Kampanjer där kunder lämnar in ett gammalt plagg och får en rabattsedel att använda för att köpa något nytt är ett sätt för kedjorna att öka köpkraften och ett ätt för konsumenten att försöka rättfärdiga nya inköp, säger Niinimäki som forskat i hållbar design. Men att lämna in ett plagg för återanvändning och samtidigt köpa ett nytt blir inte plus minus noll.
– Det är ett sätt att stilla sitt dåliga samvete på.
Ett enormt överflöd
Enligt Kirsi Niinimäki profilerar klädkedjor sig gärna som miljövänliga i marknadsföringssyfte och för att förbättra sin image. Allt fler samarbetar med välgörenhetsorganisationer och uppger att de donerar kläder som blir över.
– Det har blivit lite av en boom. I Finland är konsumenterna mycket medvetna och vill agera etiskt och då följer kedjorna efter.
Trots att ett miljövänligare tankesätt är välkommet ser Niinimäki inte mycket positivt i att klädkedjor återanvänder kläder, då det bidrar till att mängden material ökar. I Afrika finns för tillfället ett stort överflöd textilier som skickats från västländer.
Enligt Niinimäki är det i konsumtionsvanorna och i produktionen som en förändring måste ske. Kläderna går snabbt ur mode och kedjornas sortiment byts ständigt ut.
– Genom att nästan varje vecka få in något nytt försöker man väcka och upprätthålla konsumenternas intresse.
Trots att kedjorna försöker sälja bort hela sortimentet med reor blir de inte av med allt.
– Mängderna är så stora att allting inte kan säljas, trots att det känns som om många har rea nästan året om.
För att minska konsumtionen borde det produceras kläder med längre livslängd än bara några användningar. Så enkelt som att ett högre pris automatiskt innebär bättre kvalitet och hållbarhet är det ändå inte. Ett alternativ skulle vara att införa en kvalitetsgaranti på kläder.
– Då kunde tillverkaren motivera ett högre pris och konsumenten vet att har plagget en lapp med garanti ska det hålla en viss tid, säger Kirsi Niinimäki.
Enligt Niinimäki är det ett problem att klädernas dåliga kvalitet gör att de inte kan utnyttjas på nytt och en stor del hamnar på soptippen.
Om två år träder nya avfallslagar i kraft som begränsar textilavfallet och man försöker nu hitta nya alternativ. VTT har i samarbete med bland annat Aalto-universitetet utvecklat en ny teknik där material som tidigare inte kunnat utnyttjas återvinns och kan användas som råvara.
– Material som är smutsigt eller i dåligt skick gör att återvinningen begränsats. I och med de nya upplösningsmetoderna ökar möjligheterna, säger forskningsprofessor Ali Harlin vid VTT.
Banbrytande metod
Metoden går ut på att materialet löses upp till cellulosamolekyler och sedan spinns till nya fibertrådar. Med den nya innovationen kan man få fram till och med ett bättre material än det ursprungliga.
– Klädernas fibrer blir sämre i användning. Genom att lösa upp textilavfall som skjortor kan vi få fram ett bättre material än det vi började med, säger Harlin.
Tekniken befinner sig fortfarande i ett forskningsskede och det går hittills bara att producera små mängder. Textilierna ska gå igenom flera olika steg för att slutligen bli nytt råmaterial.
– Det är en trygg och miljövänlig metod. Men myck,et återstår innan det är en kommersiellt fungerande produkt, säger Herbert Sixta, professor vid Aalto-universitetet.
Ali Harlin säger att man genom metoden kunde halvera mängden textil som blir avfall.
Han uppskattar att den kunde användas inom textilbranschen om fem till tio år, beroende på marknadsintresset. Många stora företag har redan uttryckt intresse, också utomlands.
– De nya avfallsreglerna gör att textilbranschen måste hitta en lösning. Vi tror starkt på det här. De stora firmorna har bekymmer och behöver en positivare historia att berätta om sina kläder, säger Harlin.