Webbenkäter tar puls på tiden

Enkäten Räcker pengarna gjordes för de finlandssvenska dagstidningarna och närmare 3 000 personer svarade på frågorna. Jani Erola, professor i sociologi vid Åbo universitet, säger att webbenkäter är ett bra sätt att få in mycket material snabbt, men att det också finns problem med dem.

– För tillfället finns det inga bra metoder att väga upp materialet och göra det representativt för befolkningen.

Vem som helst kan gå och fylla i en webbenkät. Då blir det lätt så att materialet blir förskjutet.

– De som är intresserade av frågan svarar oftare än de som inte bryr sig så mycket, säger Markus Jäntti, professor i ekonomi vid Institutet för social forskning i Stockholm.

– Å andra sidan är det här ett problem också traditionella opinionsmätningar har. Man kanske inte vill diskutera saken i telefon eller orkar inte skicka iväg brevet.

Erola är inne på samma spår.

– Sällan meddelar undersökningsfirmor mängden som inte svarade. Felmarginalen är också ofta bristfälligt angiven.

Inte representativt

Eftersom materialet från en webbenkät inte är representativt tycker Erola att det är viktigt hur man framför svaren.

Det är lätt hänt att läsaren får bilden att svaren i en webbenkät är representativa för hela samhället. De går ändå inte att direkt jämföra med en traditionell opinionsmätning. Webbenkäter är dessutom ett nytt fenomen och det finns ingen standard för hur man ska rapportera resultaten.

– Ett korrekt sätt skulle vara att meddela att det är frågan om en självselekterad grupp av tidningens läsare, inte ett representativt urval, säger Erola.

Webbenkäter ger inte allmän information, något som opinionsmätningar gjorda med slumpvist urval gör. Det är med andra ord viktigt att skriva ut exakt vilken grupp siffrorna gäller och att försöka begränsa den så att de vanligaste snedvridande faktorerna skalas bort.

– Sedan kan man jämföra resultatet med någon annan grupp, säger Erola.

Hur och var frågorna ställts är också viktig information eftersom det berättar vem som har haft möjlighet att svara på enkäten.

Speglar samhället

Datajournalist Jens Finnäs på Journalism++, som sammanställt materialet i de finlandssvenska tidningarnas webbenkät, säger att enkäten inte hade ambitioner att vara vetenskaplig utan ska användas till att öppna en diskussion.

– Den har gjort att tidningarna fått en bred läsarkontakt och fått möjlighet att hitta intressanta intervjuobjekt, säger han.

Av de nästan 3 000 personerna som svarade lämnade en del sina kontaktuppgifter. Dem har tidningarna kunnat kontakta för att fördjupa sig i enskilda fall.

Erola säger att det bästa sättet att använda nätenkäter är just som en grund.

– Man kan få en vink om något nytt som är på gång, eller se samband mellan fenomen. Enkäterna är dessutom jämförelsevis billiga.

I egenskap av ekonomiforskare tycker Jäntti att enkäterna kan vara bra för att ta pulsen på tiden.

– Som forskare undersöker vi ofta längre perioder. Webbenkäter kan spegla oro och stress i samhället och svarar på frågan hur människor får ekonomin att gå ihop från månad till månad och från dag till dag. Det kan hjälpa oss att hitta väsentliga samhällsproblem.