Symbios ger industrin styrka
Genom att dela på resurserna har entreprenörerna Johan von Knorring och Kenneth Ekman gett sina respektive företag större muskler. Nu vill de bygga ett finländskt Silicon Valley för små kemiföretag.
De jobbar i olika branscher, med olika kunder och på olika marknader. Ändå har Kenneth Ekman och Johan von Knorring lyckats hitta en fungerande symbios som sparar pengar och ger deras företag extra styrka. Samarbetet började i liten skala 2010 när von Knorring sökte en företagspartner som kunde framställa den produkt han höll på att lansera, en nanobaserad smörjmedelstillsats som sänker friktionen i förbränningsmotorer. Ekman hade strax innan kommit i gång med sitt företag Crisolteq, som tar till vara metaller i industriellt avfall.
– Samarbetet inleddes med regelbundna telefonsamtal, tjänster och gentjänster. Snart upptäckte vi styrkan i symbiosen som kom av att vi jobbade med olika infallsvinklar.
Nu delar företagen på resurserna. De har gemensamt huvudkontor i Helsingfors, produktionsfaciliteter i Harjavalta samt laboratorielokaler och utvecklingspersonal i Åbo. Tillsammans sysselsätter företagen över 30 personer.
– Tack vare symbiosen går allt framåt på ett helt annat sätt än om var och en jobbade för sig. Som företagare blir man förr eller senare trött och då är det svårt att vara kreativ. Då behövs någon som agerar väckarklocka och säger: gör så här i stället, säger von Knorring, som fram till sin företagardebut jobbat på bland annat Kemira, Neste Chemicals Borealis samt Bang & Bonsomer.
Kreativt paraply
De båda entreprenörerna jobbar nu aktivt för att få till stånd en ”Smart Chemistry Park” vid Raisio Groups övergivna industriområde i Reso. Tanken är att den kunde bli ett finländskt Silicon Valley för små och medelstora kemiföretag, ett paraply som samlar likasinnade och erbjuder dem lokaler, laboratorier och finansieringshjälp. Samarbetspartner är Turku Science Park, Raisio Group, Åbo stad och Reso stad.
– I en grupp blir kreativiteten större, man bollar idéer och hittar nya lösningar. Vi försöker uppmuntra andra företag att göra det vi har gjort, säger von Knorring, som även är delägare i Crisolteq.
- Tanken är att samla små kemiföretag i en dynamisk miljö där de kan dela på infrastruktur och resurser, både kunskapsmässiga och materialströmmar.
- Den tilltänkta platsen är Reso industriområde utan för Åbo. På området har tidigare funnits kemiindustri och det erbjuder därför en färdig infrastruktur, vilket minskar investeringsbehovet.
- Parkplanerna är i samklang med nationella strategier som bioekonomi, industriell symbios samt resurs-, och materialeffektivitet.
Återvinner metaller
Inom it-världen är den här typen av samarbete vanlig, men inte bland kemiföretag. Å andra sidan har kemibranschen i Finland av tradition dominerats av storföretag som Kemira, Neste och pappersindustrin.
På det sättet är Kenneth Ekman något udda eftersom han länge varit småföretagare i kemibranschen. Nuvarande företaget Crisolteq grundades 2005 men var startklart först 2009. Affärsidén är att ta vara på de stora mängder avfall – eller sidoströmmar – som industriföretag slänger på soptippen, trots att det innehåller värdefulla råmaterial och dessutom kostar mycket att deponera. Genom hydrometallurgiska processer som Ekman har utvecklat tas metaller som mangan, kobolt, nickel och palladium till vara.
Volymmässigt är strömmarna så pass små att det inte lönar sig för industriföretagen att själva hantera avfallet. Däremot passar denna så kallade urban mining-verksamhet utmärkt för ett litet företag som är specialiserat på området. Stigande metallpriser i kombination med en växande ansvars- och hållbarhetstrend gör att återvinning väntas vara en framtidsbransch.
– Tanken är att vi återvinner råmaterial, processar dem och ökar förädlingsvärdet genom att sälja det vidare till andra företag som gör nya slutprodukter, säger Ekman, som i fjol tilldelades titeln Årets teknologidirektör.
Minskar friktionen
Ett sådant företag är von Knorrings Nanol Technologies, som behöver vissa metaller. För tillfället handlar samarbetet i första hand om att Crisolteq tillverkar Nanol Technologies produkt, som är ett nanobaserat tillsatsämne för smörjmedel. Hemligheten med smörjmedlet är att det bildar ett nano-tunt skyddande lager på friktionsytorna. Enligt von Knorring minskar det bränsleförbrukningen med 3–5 procent. Räknar man dessutom in det minskade slitaget är besparingarna på lång sikt ännu större.
Själva grundidén är flera decennier gammal och härstammar ursprungligen från Sovjetunionen. von Knorring ramlade över den 2009 och lyckades få rättigheterna.
– Ryska vetenskapsmän har alltid varit framstående inom fysik och kemi men kanske inte särskilt bra på att kommersialisera sina idéer, säger han.
Nanol Technologies kunder är främst rederier men också företag inom gruvbranschen. Fler och fler referenser ger en dominoeffekt och orderböckerna är fyllda. Men trots att intresset är stort gäller det att med teknologibaserade argument skilja sig från allehanda undergörare som branschen är full av. Förutom dem finns även mer seriösa konkurrenter inom nanotekniken, till exempel de stora oljebolagen, men de är inte alltid lika snabba i vändningarna som ett litet uppstartsföretag kan vara.
– Så gott som alla som har testat vår produkt har köpt den.
Nanol Technologies toppade tidigare i våras listan över de 700 mest intressanta uppstartsföretagen i Finland.