Finsk konfirmation väcker utländskt intresse
Exceptionellt många unga lämnar kyrkan när de blir myndiga, få går regelbundet i kyrkan men ändå är skriftskolan omåttligt populär. Internationella forskare ser den finländska skriftskolan som ett märkligt skolexempel.
Skriftskolan är kyrkans räddning anser Kati Niemelä, teologidocent vid Helsingfors universitet. Utan de populära konfirmationslägren skulle kyrkans ställning i Finland försvagas kraftigt.
– Få familjer talar om trosfrågor hemma, vilket leder till problem för kyrkan. Utan konfirmationslägrens goda rykte skulle de få svårt att locka till sig ungdomar i församlingen. Knappt någon går i söndagsskola, eftermiddagsverksamhet eller kyrkliga familjeträffar. Därför blir skriftskolan den första kontakten som ungdomar har med kyrkan, säger Niemelä.
- En av orsakerna till att många går i konfirmationsundervisning är för att få gifta sig i kyrkan. För att få gifta sig i kyrkan krävs att båda parterna hör till ett religiöst samfund och att minst ena är konfirmerad.
- Om den ena inte är medlem i kyrkan är en kyrklig vigsel inte möjlig. Vill man ändå ha en kyrklig ceremoni kan man efter den civila vigseln ordna en kyrklig välsignelse.
- Om den ena parten är konfirmerad och den andra hör till ett annat kristet samfund kan man gifta sig i kyrkan.
Niemelä ingår i en grupp forskare från nio europeiska länder och USA som undersöker hur unga upplever skriftskolan. Många länder är förvånade över hur populär den är i Finland.
– Det kommer flera utländska grupper med ungdomsledare som bekantar sig med finländska konfirmationsläger. De vill ta lärdom av den finska modellen, säger Niemelä.
Man kan med andra ord säga att den finländska skriftskolan är en exportvara, fastän den är på långsam tillbakagång. På trettio år har andelen 15-åringar som går i konfirmandundervisning sjunkit från 90 procent till cirka 85 procent.
Unga vuxna lämnar kyrkan
Efter konfirmationen är de finländska ungdomarna mycket aktiva inom kyrkan. Var fjärde ungdom mellan 15 och 18 är församlingsaktiv och varannan blir hjälpledare på ett läger.
– Brytningen med församlingen sker när ungdomarna börjar studera på en annan ort och flyttar ifrån sin hemförsamling. I det här livsskedet är finländare även internationellt sett väldigt inaktiva, säger Niemelä.
Daniel Björk är församlingspastor på Petrus församling i Helsingfors och vet om att det är svårt att fånga unga vuxna efter att de blivit myndiga.
– Det gäller att inse att det har skett ett generationsskifte i både kultur och tilltal. Kyrkan har länge haft svårt att möta unga vuxna vilket till stor del beror på att den kristna läran presenterats på fel sätt. Man har använt ett språk som inte längre är relevant i dagens samhälle och inte kunnat relatera kristendomen till de ungas livssituation, säger Björk.
– Men främst handlar det nog om att man mellan 15 och 18 får vänner inom församlingen och att det då känns svårt att ersätta dem på en annan ort.
Kyrkomotstånd
Unga lämnar alltså kyrkan som aldrig förr, men när de blir föräldrar uppmuntrar de ändå sina barn att delta i ett konfirmationsläger. De hade roligt på lägret och vill ge den chansen till sina barn, menar Niemelä. Och tillägger att dagens kyrkokritiska ton i medier och bland unga vuxna kan försämra skriftskolans rykte.
– I dagens läge är det vanligt att föräldrar uppmuntrar sina barn att gå i skriftskola. Men i takt med att kritiken mot kyrkan växer kan det bli annorlunda. Jag antar att det inom några år blir vanligare att föräldrar nästan avråder sina barn från att gå i skriftskola.
Roligt läger
På Lekholmen i Helsingfors har Petrus församling just avslutat sitt andra konfirmationsläger. Jonatan Hellström, Kristina Kottelin, Isac Aulén och Coco Eräkangas hade hört mycket positivt om konfirmationslägret och tonar ner föräldrarnas betydelse i valet.
– Jag hade några kompisar som redan före mig gått i skriban. De berättade om allt som hände där och sa att lägret varit den bästa veckan de varit med om. Ett sådant läger kan man bara inte missa, säger Hellström.
HBL träffar konfirmanderna mitt under lägret. De har gått igenom Bibelns röda tråd och lärt sig om att uppskatta varandra. Ungdomarna har inget emot att få höra om kristendom utan är nyfikna på att få veta mer.
– Jag kan kanske ännu inte säga att jag är troende, men lägret har fått mig att börja tänka på helt nya saker, säger Isac Aulén.