Migränyogan utmanar stressamhället
Migränyogan kryper långsamt fram som ett alternativ till läkemedelsföretagens produkter. Kritikerna fnyser att bevisad effekt saknas, anhängarna säger att migrän är kroppens varningsrop.
Fysioterapeut Daniela Lindqvist sitter på golvet, rak i ryggen med benen i kors och talar med lugn, nästan lite mässande, röst. Framför henne, på stadiga gymnastikmattor och med ett värmande fårskinn under ryggen, ligger åtta deltagare, redo att ta emot instruktioner.
– Ni känner hur ni allt mer landar på mattan, i er själva, säger hon medan pianomusik med mjukt anslag rinner omkring i bakgrunden.
– Ni jobbar utgående från er själva, koncentrerar er på er själva, säger hon.
Lindqvist ber deltagarna göra ett rotlås – spänna bäckenbottenmusklerna och dra in naveln.
Så återkommer den tidigare uppmaningen:
– Lyssna på din kropp, på vad den säger dig just i dag, just nu.
Dagens pass kallas lilla ryggpasset. Det är en central del i det som kallas migränyoga och bygger på en serie fysiska rörelser i kombination med avslappning och meditation.
Migrän kostar
Migränyogan, mediyogan, är en del av medicinsk yoga, som vunnit terräng inom vården i Sverige under de senaste fem åren. Den bygger på kundaliniyoga, som också kallats "hushållsyoga" för att den är anpassad till det västerländska samhället och strävar efter att den styrka som byggs upp under passen ska vara till nytta i vardagen.
Mediyogan har ingalunda klivit in i den svenska vården med stormsteg, men erbjuds ändå i dag som komplement till mer traditionella sätt att rehabilitera också på stora sjukhus. På Danderyds sjukhus i Stockholm används mediyoga sedan 2010 som rehabiliteringsform efter hjärtinfarkt och på akademisjukhuset i Uppsala har alla cancerpatienter möjlighet till medicinsk yoga. I år startar nya studier för att se vilken verkning yoga kan ha på patienter med förmaksflimmer och patienter med hjärtsvikt.
De kritiska rösterna ifrågasätter det rätta i att koppla begreppet medicin med yoga, medan andra vill öppna för en metod som i bästa fall kan spara pengar. Argumentet är att om yoga som görs hemma minskar sjukfrånvaron och sänker statens utgifter för läkemedelsersättningar, kan besparingarna vara stora. EHA, de europeiska migränorganisationernas paraplyorganisation, uppskattar att migränen kostar Europa minst 27 miljoner euro per år. Dessutom drabbar ibland höga läkemedelskostnader patienterna.
I höst startar en finländsk studie av yogans effekt på personer med diabetes typ 1. Milla Rosengård-Bärlund, specialist i internmedicin och forskare vid Folkhälsans forskningscentrum, såg i sin doktorsavhandling i våras att djup andning kan ha god effekt på diabetikers hälsa. Nu ska yogans betydelse för bland annat blodtryck och utvecklingen av diabetiska komplikationer studeras.
Att lyssna på kroppen
I Finland har instruktörer som utbildats i Sverige tagit migränyogakurser både till Nyland, Åland och till Österbotten.
Korsholmsbon Ulrika Vestergård- Denward är en av dem. Hon har själv har plågats av migrän i hela sitt vuxna liv.
– Den är hormonellt betingad. Tidigare kunde jag räkna med migrän två gånger per månad, vid ägglossning och mens.
Till en början ordinerades Vestergård-Denward triptaner för att dämpa akuta migränattacker.
– Anfallen pågick i tre dagar och jag kunde vara verksam på jobbet med medicinen, men sedan kom migränen på nytt – då på andra sidan av huvudet. Nu vet jag att återfallet egentligen är migränen som skriker "Hallå! Hör du inte vad jag säger? Stanna upp".
Vestergård-Denwards migrän är utan aura – alltså utan synfenomen, sämre tal eller känsel – men med en intensiv värk vid den ena eller andra tinningen kopplad med ljuskänslighet och ibland illamående.
För några år sedan, i ett läge med mycket stress, hörde Vestergård-Denward om en yogakurs mot stress och utbrändhet.
– Kursen gav mig ett jättestort hjälpmedel för att hantera min situation.
Det Vestergård-Denward egentligen gjorde var att börja lyssna på kroppens ilskna signaler. I stället för att döva migränvärken på kemisk väg började hon ta den på allvar.
Efter att ha nosat på mediyogan började Vestergård-Denward intressera sig för specialvarianten migränyoga. Hon tog sig till Stockholm och utbildade sig till migränyogainstruktör på samma kurser som svenska sköterskor och läkare.
Nu håller dagliga yogapass migränen på bättre avstånd än tidigare.
– Jag är inte fri från huvudvärk, men under de senaste åren har jag klarat mig utan triptaner, säger hon.
I höstas slog migränen ändå till på nytt, riktigt våldsamt.
– Så att jag trodde ögat skulle sprängas.
Ingen snabbfix
Migränyogan med lilla ryggpasset i fokus är ingen snabbfix av migrän.
– Det är en livsstil för den kräver att du gör dina övningar varje dag, bara tjugo minuter kanske, men varje dag. Egentligen handlar det om att inte tänka resultatinriktat, att man gör övningar med mål att slippa migränen, utan om att det gör gott i stunden.
Regelbundenhet hör till de rekommendationer läkare ofta ger migränpatienter.
Vestergård-Denward funderar kring ork och de krav kroppen ställer.
– Som människa har man perioder när man presterar mer eller mindre. Det är naturligt. Ändå utgår vi ofta från att man alltid ska prestera till hundra procent. Det gör att spektret smalnar för vad vi räknar som en frisk människa. Över huvud taget är jag ambivalent till alla diagnoser. Sörjer vi en död så är vi "deprimerade". Det borde vara möjligt att leva ett liv som ibland får styras av våra begränsningar, säger hon.
I Esbo är lilla ryggpasset avslutat med en stunds meditation. Jenny Ray, en av deltagarna, stiger lugnt upp från madrassen.
– Jag vet inte om det här hjälper, men yogan har åtminstone inte utlöst migränen och det är ju positivt, säger hon.
Andra är nöjda över att inte tvingas slå knut på kroppen.
– Nej, säger instruktören. Det handlar om blodtryck, puls och stresshormoner och i grunden om att släppa spänningarna i kroppen och öka blodflödet till hjärnan. Jag tror det ligger jättemycket i att stanna upp ibland.