"Jag tolererar inte religiös extremism"
– Vi har olja och ekonomiska förutsättningar för att skapa ett stabilt land. Problemet är att ingen vill dela på potten, det är en kamp om vem som ska kontrollera pengarna, säger irakiska Ala Saeed. Hon hoppas på en framtida irakisk stat som inte bygger på religiösa eller nationalistiska grunder.
Irakiska Ala Saeed följer dagligen med vad som rapporteras om läget i Irak. De senaste veckornas våldsamma strider mellan extremistrebeller och den irakiska armén gör att hennes dagliga samtal till mamma och bror - bosatta i Irak - blir extra viktiga. Brodern är lite mer härdad, han beskriver striderna som en del av den irakiska vardagen, själv tycker Saeed att läget är fruktansvärt. Hon är mest rädd för att extremisterna snart knackar på dörren hos släktingarna i hemstaden Sulaymaniyya i irakiska Kurdistan.
– Min 71-åriga mamma har berättat för mig att hon ligger vaken om nätterna. Hon kan inte sluta tänka på hur jihadisterna på kort tid intog miljonstaden Mosul. Det är skrämmande.
Islamistöverraskning
Extremistgruppen Islamska staten i Irak och Syrien, Isis, snabba framfart i nordvästra Irak kom som en total överraskning för Saeed. Jihadisterna, som vill införa strikta islamska lagar i regionen, har hållit en låg profil under det senaste decenniet och har på kort tid visat sig överlägsen den irakiska armén. Enligt New York Times kan en del förklaras med att Iraks armé är dåligt utrustad, inte tillräckligt tränad för stridsuppdrag, bristande moral bland soldaterna och utbredd korruption inom arméledningen. Saeed riktar å sin sida pekfingret mot länderna i regionen.
– Varifrån får Isis sina pengar? Det är från länder som Turkiet, Qatar och Saudiarabien. Min största önskan är att våra grannländer ska lämna oss i fred. Det gäller också shiamuslimska Iran och USA.
Snabba cash
Extremistgruppen Isis är känd för att ingjuta skräck hos befolkningen, men jihadisterna utnyttjar också den utbredda fattigdomen för att locka till sig anhängare. I Irak lever uppskattningsvis en tredjedel av befolkningen i fattigdom trots att landet hör till världens största oljeexportörer.
– Säg att de erbjuder en ung man 1 000 euro för att smälla sig själv i luften. En timmes jobb, mat till familjen och själv kommer du till paradiset, vilken fattig yngling tackar nej till det erbjudandet?
Flytten till Finland för cirka 15 år sedan förklarar Saeed med att hennes familj inte kunde leva i ett samhälle där hedersrelaterat våld är så utbrett. Men det som skrämmer henne i dag är de religiösa extremisternas framfart i Irak.
– Jag tolererar inte religiös extremism. Det är ett nytt element som vi inte har sett tidigare i Irak, och det medför bara skada, säger Saeed.
Vad betyder det att vara irakier för dig?
– Jag har bott över trettio år av mitt liv i Irak och kommer därför alltid att vara mer irakier än finländare. Men dagens Irak är något helt annat än det jag är van vid. Under Saddam Husseins tid vid makten fanns det inte plats för politiska åsikter, men som kvinna hade man det någorlunda bra ställt. Kvinnor fick studera och kunde röra sig fritt på olika sociala evenemang. Jag stödde inte Saddam Husseins regim, men sedan hans fall har de irakiska kvinnornas ställning försämrats.
Hur ser du på ett framtida Irak?
– Jag tror att en politisk lösning är möjlig. Vi irakier vill inte ha ett nytt inbördeskrig, men för att det ska vara möjligt måste grannländerna lämna oss i fred. Vi borde också ha en FN-övervakad folkomröstning om hur landet ska styras i framtiden. Därutöver är det nödvändigt att alla landets etniska och religiösa grupper garanteras lika rättigheter i lagen. Jag vill inte se ett delat Irak, det är en lösning som vi testade under Saddam Husseins regim och det ledde bara till våldsamheter.