Olika vägar för Irak
Det historiskt etniskt och religiöst uppdelade Irak knakar än en gång i fogarna. Allt fler frågar sig om det är värt att sy ihop det trasiga lapptäcket. HBL har tittat närmare på vilka utmaningar Irak står inför.
Samarbeta politiskt
På tisdag möts det irakiska parlamentet för att försöka enas om hur landets regering ska se ut. Omvärlden har betonat vikten av en bred koalitionsregering där landets alla etniska och religiösa grupperingar är representerade, men åtminstone hittills verkar premiärminister Nuri al-Maliki slå dövörat till.
Det shiamuslimska blocket vann 92 av de 328 parlamentsplatserna i valet i april, men extremistoffensiven har gjort att också shiamuslimska politiker tappat förtroendet för al-Maliki.
– Med tanke på det rådande säkerhetsläget kan vi inte ödsla vår tid ... det finns fortfarande ingen ensam kandidat för premiärministerposten, säger den shiamuslimska politikern Hakim al-Zamili till Washington Post.
Den sunnimuslimska koalitionsgruppen Muttahidoon har varnat för att man tänker bojkotta regeringsförhandlingarna ifall det shiamuslimska blocket inte föreslår en efterträdare till al-Maliki.
Bekämpa jihadisterna med militärt stöd utifrån
Iraks armé har hittills inte kunnat stoppa jihadistgruppen Isis (Islamiska staten i Irak och Syrien) massiva framfart.
– Just nu skyddar vi det som är kvar av vårt territorium, säger en anonym irakisk armékommendör till New York Times.
Många militära analytiker anser att Irak behöver hjälp utifrån för att kunna slå tillbaka mot Isis, men det betyder också att konflikten får en mer internationell prägel.
Iran har redan skickat medlemmar ur det iranska revolutionsgardet, militär utrustning och drönare till Irak, medan syriska stridsplan uppges ha anslutit sig till kampen mot islamisterna.
USA har för tillfället omkring 180 militära rådgivare på plats i Irak och utesluter inte ett militärt ingripande.
En trestatslösning
Förslag har lagts fram om en trestatslösning för Irak, med separata områden för sunnimuslimer, shiiter och kurder. Det här är något som väcker hopp hos det självstyrande irakiska Kurdistan. Men en större fråga är hur det oljerika Irak ska delas upp på kartan.
De många oljefälten i det shiamuslimska södra Irak skulle ge shiiterna många fördelar, medan sunnimuslimerna i norr skulle få nöja sig med torra slätter och öknar - eller eventuellt de stora floderna Eufrat och Tigris.
De flesta analytiker anser att en uppdelning av Irak inte kommer att lösa problemet med en dysfunktionell maktstruktur i regionen, utan snarare leda till fler konflikter.
– Man kan dela in landet i tre eller fyra områden, men maktstrukturerna kommer inte att ändras. Problemet handlar om autokrati och korrupt maktpolitik - inte om gränserna, säger analytikern Peter Harling, från International Crisis Group, till New York Times.
Jihadister tar över
Isis främsta mål är att i regionen införa en islamistisk stat, som omfattar strikta religiösa regler och kvinnoförtryck. Förutsättningarna för att de ska lyckas är att gruppen kan behålla kontroll över intagna områden och samtidigt skapa legitimitet bland lokalbefolkningen.
Enligt BBC-kolumnisten Charles Lister kommer Isis att satsa på att stärka sin närvaro vid gränsområdet mellan Irak och Syrien, i stället för att rikta ett snabbt anfall mot huvudstaden Bagdad.
En annan viktigt fråga när det gäller Isis framfart i regionen, är hur länge den koalition av islamistgrupper som gått samman mot Iraks ledning kommer att hållas enad.
New York Times, Al-Jazira, Washington Post, Foreign Policy, The Guardian