All makt till fem vårdjättar
I framtiden ska fem stora vårdområdena förhindra att patienter bollas mellan primärvården och specialvården. Det beskedet gav den parlamentariska arbetsgruppen som jobbat fram den nya social- och hälsovårdsreformen.
– Den här historiska lösningen togs fram genom ett omfattande samarbete. Vi enades om hur finländarnas social- och hälsovårdsservice ska ordnas under de kommande åren och årtiondena, säger Susanna Huovinen (SDP).
Ni sade att reformen är historisk. Vad är det man förändrade?
– Ansvaret för att ordna har varit för splittrad. Om vi har över 200 aktörer kan ingen styra det. Nu får vi fem aktörer som ansvarar för att vården verkligen fungerar. Människor har bollas mellan olika ställen och många tröttnar och orkar inte söka hjälp. Det blir dyrt och orättvist.
Hur har ni löst det nuvarande problemet med att patienter bollas mellan primärvården och specialvården?
– Det är ett stort problem att människor inte får rätt slags vård vid rätt tidpunkt utan själva tvingas söka vården. Genom den här lösningen försöker vi garantera att integrationen fungerar på riktigt.
Kan ni ge ett konkret exempel?
– Jag tror att vi kan hitta en lösning där vård för barn och unga samlas under samma tak. Till exempel en familj som har problem med sina barn kan få vård på ett och samma ställe. I dag har vi situationer där man styr bort människor från vården.
Leder reformen till att alla patienter kan gå till samma lucka?
– Jag hoppas att människor ska få hjälp och att de inte bollas runt mellan olika organisationer. Vi har haft problem med att vi har många aktörer men ingen som tar ett helhetsansvar för människor.
Hur långt kan man ha till sin primärvård?
– Det faktum att vi har fem vårdområden betyder verkligen inte att all service kommer att centreras på fem orter i Finland. Vårdproducenterna finns fortfarande nära medborgarna.
Också nytillträdda omsorgsminister Laura Räty (Saml) är nöjd över att vårdreformen.
– Vi tar bort kommunernas lagstadgade uppgift att ordna vård. Det är en stor förändring. 200 aktörers ansvar att ordna vård flyttas nu till fem stora vårdområden. Kommuner och samkommuner kan fortfarande producera tjänster.
Är systemet rättvist, kommer till exempel kommuner med många äldre och sjuka att betala mera?
– Rättviseaspekten har varit väldigt viktig. Oberoende av var du bor ska du få likadan vård. Ur kommunens synvinkel betalar redan kommunerna olika mycket för samma tjänster så det här kommer snarare att jämna ut situationen.
Kommer reformen att innebära att mindre sjukhus läggs ner?
– Jag vet inte om det är en följd av reformen men den offentliga sektorns tillgångar kommer att krympa i framtiden. Det leder till att vi bara kommer att ha råd att behålla sådana vårdenheter som är mycket motiverade.
Kräver reformen att informationssystemen förnyas i kommunerna?
– Ja. Vårdområdena kommer att ansvara för att informationssystemen talar samma språk och att människors uppgifter finns tillgängliga i den mån det behövs. Det hjälper vanliga medborgare väldigt mycket. Vi vet alla hur det är att gå till en läkare som inte har någon aning om vilken vård du fick senast.
Ulla-Maj Wideroos har representerat svenska riksdagsgruppen i arbetsgruppen som mejslat fram reformmodellen.
Du säger att kommunpamparna nu får lära sig tänka om. Vad menar du?
– Tidigare har man suttit i sitt eget kommunfullmäktige och bestämt om hur vården ska ordnas. Nu kommer de enskilda kommunernas pengar att gå direkt till vårdområdet och besluten kommer att fattas i organ på högre nivå. Beslutsfattandet och pengarna tas bort från kommunen. Då måste kommunpolitikerna börja fundera på var de vill påverka. De måste svänga bort från sin egen fullmäktigeförsamling och mot de större vårdområdena. Där finns all makt.
Hur långt har ni tänkt att man kan ha till sin primärvård?
– Vi har inte bestämt några kilometergränser, det kan man inte. Men närservicen ska definieras mer i detalj. Närservice kan vara hemvården som kommer eller nättjänster.
Hur tryggas servicen på svenska?
– Alla tvåspråkiga vårdområden ska ha en nämnd för minoritetsspråk. Dess uppgift blir att utreda, bedöma och definiera behovet av vård på svenska. Ett vårdområde är tvåspråkigt genast när det har en tvåspråkig kommun inom sig och är då skyldigt att ordna vård också på minoritetsspråket. När man fattar beslutet om att anordna servicen i området finns också en lista över vad måste ta hänsyn till och språkfrågorna står på den.
Hur går det med Kårkulla?
– Jag kallar paragraf 16 för Kårkullaparagrafen. Den säger att Statsrådet genom en förordning kan ge lov att koncentrera en viss verksamhet på grund av kostnadsskäl, språk eller litet befolkningsunderlag. Det gäller Kårkulla.
Vad händer med Studenthälsan, som är en stiftelse? Måste den konkurrensutsättas?
– Ja, den måste ut på marknaden. Studenthälsan kunde tyvärr inte räddas.