Strid om största oljeanläggningen
Strider rasade under onsdagen om Iraks största oljeraffinaderi i Baiji, norr om Bagdad. Men den större striden handlar om Iraks framtid som nation: ska den vara en eller splittras i flera mindre enheter.
Regeringen i Bagdad sade att regeringstrupperna hade lyckats återta kontrollen över raffinaderiet i Baiji, men andra källor uppgav att de militanta sunnirebellerna i Isis, Islamistiska staten i Irak och Syrien, kontrollerade nästan hela området.
Premiärminister Nuri al-Maliki sade i ett tv-sänt tal att Irak nu har drabbats av ett "bakslag" men att allt inte är förlorat.
– Det här bakslaget har tillåtit Irak att återfå sin nationella enhet. Irakierna har återfått känslan att de är i fara och att inte en enda irakier kommer att dra nytta av den här krisen, sade al-Maliki.
Splittrade grupper
Ändå har al-Maliki kritiserats hårt för att han och hans regering ses som en av de stora orsakerna till krisen i dagens Irak. Den shiamuslimska al-Malikis regering har gynnat shiamuslimerna och fått en stor del av den sunnimuslimska minoriteten att känna sig bortglömd och diskriminerad.
Det missnöjet tros ha bidragit till att extremistgruppen Isis förra veckan i ett överraskningsanfall kunde ta kontrollen över Iraks näst största stad Mosul och nu kontrollerar omkring en tredjedel av landets territorium.
Både USA och grannlandet Iran har vädjat till al-Maliki att han måste ta med landets sunnimuslimer och kurder i kampen mot Isis, men hittills har de vädjat för döva öron. De självförsvarstrupper som tiotusentals irakier redan har anmält sig till är ämnade för shiamuslimer – och förhandlingar om att inkludera alla har varit fruktlösa.
USA har sagt att ett eventuellt militärt stöd är beroende av en drastisk förändring i politiken som inkluderar alla grupper i landet. Tusentals sunnimuslimer sitter gripna utan rättegångar i landets fängelser – och al-Maliki har uppmanats släppa dem som en gest av god vilja.
Många ser stora risker med al-Malikis sätt att styra. I The Guardian skriver Sami Ramadani, docent i sociologi vid London Metropolitan University, att den nuvarande situationen utgör det allvarligaste hotet mot landets existens som en helhet. Han tror inte på argumentet att en uppdelning i en sunnimuslimsk del, en shiamuslimsk del och Kurdistan är det enda sättet att nå fred.
– En splittring i tre delar skulle bara vara ett recept för permanenta krig där oljebolagen, vapentillverkarna och krigsherrarna skulle vara de enda segrarna.
- Rebellerna som avancerar i Irak består av flera olika grupper med en gemensam fiende men lite olika mål.
- Den ledande rebellgruppen är extremistiska Islamiska staten i Irak och Syrien (Isis) som bildades i början av Irakkriget 2004 och har gått under flera namn. Isis vill utropa ett islamiskt kalifat i de regioner i Irak som har sunnitisk majoritet. Efter hand har ambitionerna kommit att även omfatta Syrien.
- Bland rebellerna finns även klankrigare och spillrorna av Saddam Husseins störtade Baath-regim. Stora delar av det i dag förbjudna Baath-partiets ledning har fängslats men några ledarfigur är fortfarande på fri fot. KÄLLA:TT
Berömd strateg
USA:s tidigare ärkefiende Iran har tryckt på al-Maliki om helt samma sak: försoning med de sunnimuslimska invånarna. Irans president Hassan Rohani sade i lördags att grannlandet är redo att hjälpa Irak också militärt. I går sade han att Iran kommer att använda alla till buds stående medel för att försvara shiamuslimska helgedomar i Irak mot "legosoldater, mördare och terrorister".
Många källor uppger att en av Irans främst militära strateger, Qassim Suleimani, har anlänt till Bagdad för att koordinera strategin för att försvara Bagdad mot Isis. Suleimani är befälhavare för elitstyrkorna Quds inom det revolutionära gardet.
Suleimani sägs vara den som hjälpte president Bashar al-Assads regeringsstyrkor att vända vinden i inbördeskriget i Syrien och återta viktiga områden. I det komplicerade läget som råder i Syrien har Iran pekats ut som en av de viktigaste maktfaktorerna – men landet har förnekat att det sänt soldater dit. I helgen begravdes ändå tre Quds-soldater under militära hedersbetygelser i Iran efter att de stupat i Syrien.
Konflikten i Irak fick ytterligare en internationell dimension i går då Indien rapporterade att fyrtio indiska medborgare hade kidnappats av Isis i Mosultrakten.
Källor: The Guardian, BBC, The New York Times, The Economist, al-Jazira, TT