Gasspelet riskabelt för Ryssland
Det är osannolikt att gaskrisen mellan Ryssland och Ukraina skulle eskalera till en fullskalig energikris. Ryssland har lika mycket att förlora som Ukraina och EU, som agerat som medlare i gasförhandlingarna.
Det tror åtminstone Arno Behrens, expert på EU:s energipolitik vid forskningsinstitutet CEPS i Bryssel. Orion för energisäkerheten ökade i Europa i måndags då Ryssland började begränsa sina gasleveranser till Ukraina.
– Ju längre krisen pågår desto mer tär det på (det ryska gasbolaget) Gazproms rykte som pålitlig leverantör, säger Behrens.
EU och Ryssland är tätt sammankopplade just via gasen. Cirka 40 procent av gasen som importeras till EU kommer från Ryssland och majoriteten av den ryska gasexporten sker till EU.
Ukraina är ett viktigt exportland för Ryssland och dessutom går merparten av gasen till EU via Ukraina.
– Det är klart att priset på gasen Ryssland begär av Ukraina är politiskt. Det finns ingen orsak till att Ukraina ska behöva betala en tredjedel mera än till exempel Tyskland, säger Behrens.
Ryssland chockhöjde priset det begär av Ukraina efter att ryskstödde presidenten Viktor Janukovytj störtades i februari.
Vem backar först?
Ukraina har meddelat att landet klarar sig på sina gasreserver i flera månaders tid. Även om gaskranarna stryps helt i sommar är det inte lika illa som när Ryssland stoppade gasleveranserna till Ukraina mitt under kallaste vintern 2009.
– Så här till års är lagren så gott som fulla. Effekten är inte alls lika dramatisk som den skulle vara i januari, säger Laura Solanko på Forskningsinstitutet för transitionsekonomier vid Finlands Bank.
– Det handlar om ett klart och tydligt chicken race. Jag ser inget scenario som i längden inte skulle leda till att länderna enas om gaspriset.
Ryssland bedyrar att leveranserna till EU fortsätter normalt. EU har ändå tagit lärdom av krisen 2009 och är bättre förberedd med gasledningar som inte går genom Ukraina, större lager och enhetligare reglering av gasmarknaden.
Finland en ö
EU-kommissionen medger att det finns mycket kvar att åtgärda när det gäller unionens energisäkerhet. Finland har varit en aktivt pådrivande part i frågan.
– EU har intresse av att på något sätt förena de så kallade energiöarna. Baltikum och Finland hör inte till det gemensamma europeiska gasledningsnätverket, säger industrirådet Petteri Kuuva på energiavdelningen på Arbets- och näringsministeriet.
Finland och Estland har föreslagit en lösningsmodell som bygger på terminaler med flytande naturgas. Det så kallade LNG-nätverket tar ändå flera år att bygga upp.
Kuuva säger att projektet är viktigt redan av konkurrensskäl. All naturgas som används i Finland är rysk men kommer inte via Ukraina. (FNB)