"Vi sitter i en rävsax"
Samarbeta - annars är spelet förlorat, lyder budskapet i en utredning om de finlandssvenska mediernas framtid som professor Tom Moring presenterade i dag.
Slutsatserna i den färska medieutredningen Ett livskraftigt medielandskap i Finland bekräftar de kristongångar som satt sin prägel på de finlandssvenska tidningshusen under de senaste åren. Svenskans framtid som mediespråk i tvåspråkiga miljöer är allvarligt hotad då i synnerhet unga finlandssvenskar röstar med fötterna.
– Unga lever i en helt annan medievärld än äldre generationer. Mobilen dominerar, och sociala medier som Whatsapp och Snapchat är för många unga den enda medievärld som finns. Det som äldre kallar för sociala medier, till exempel Facebook, är redan gamla medier för många unga, säger Tom Moring, professor i journalistik vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, som hållit i trådarna för utredningen.
Bara under de senaste fem åren har de finlandssvenska tidningarna förlorat var femte prenumerant, och utförslöpan de kommande fem åren ser enligt utredningen ännu brantare ut.
– Det är hemska siffror över hela fältet. Många familjer använder inte längre dagstidningar rutinmässigt, och unga växer upp utan kontakt med svenskspråkigt medieinnehåll. I praktiken står en tredjedel av finlandssvenskarna i dag utanför det svenskspråkiga mediefältet, säger Moring.
Cheferna eniga
På plats för att diskutera utredningens resultat var fem finlandssvenska mediechefer: Vasabladets chefredaktör Camilla Berggren, direktör Marit af Björkesten vid Svenska Yle, Åbo Underrättelsers chefredaktör Pär Landor, FNB:s redaktionschef Jan Snellman och KSF Medias vd och ansvariga utgivare Barbro Teir. Inom kvintetten rådde stor samstämmighet om att mer samarbete är ett måste, både mellan tidningshusen och mellan dagstidningarna och Svenska Yle. Men hur koordineringen ska se ut rent konkret är ännu oklart.
Till huvudutmaningarna hör att undvika onödigt dubbelarbete om samma nyhetsämnen, men samtidigt bevara mångfalden av svenskspråkiga röster.
– Man skulle kunna tänka sig en gemensam veckoplanering bland tidningarna om vem som gör vad. Rättegången mot Anneli Auer som alla medier bevakar är till exempel ett tillfälle där det inte skulle behövas fler än ett finlandssvenskt medium på plats, säger Jan Snellman.
– Det går åtminstone inte att spara sig ur den här situationen, inte en chans. De samarbetsmöjligheter vi nu diskuterar borde vi ha talat om redan för två år sedan, säger Pär Landor.
Camilla Berggren betonar att den lokala nyhetsbevakningen kommer att ha hög prioritet vid de enskilda tidningarna, oberoende av hur samarbetsmodellerna ser ut.
– Det är lokaljournalistiken vi lever på, och det är där vi kan konkurrera. Jag är inte heller beredd att tala om papperstidningens död ännu. För en betydande del av läsarna är den fortfarande väldigt kär, säger hon.
Ett av de mest intressanta förslagen som presenteras i utredningen går ut på att göra allt svenskspråkigt mediematerial tillgängligt på en och samma digitala plattform med ett gemensamt betalningssystem, i stil med musiktjänsten Spotify.
– Det är en idé som vi alla tycker är bra, men det är för tidigt att säga hur det kommer att se ut i praktiken, säger Barbro Teir.
Svenskfinland sackar efter
Av utredningen framgår också att de finskspråkiga tidningarna i regel ligger steget före de svenskspråkiga i andelen digitalt aktiva läsare. I Svenskfinland har man vaknat senare till digitaliseringen, delvis för att de svenskspråkiga läsarna varit trognare papperstidningen än de finska.
– I synnerhet för äldre finlandssvenskar är pappret och det finlandssvenska varumärket en stark del av den egna identiteten, säger Teir.
– Finlandssvenskarnas flerspråkighet gör konkurrensen svårare. Vi är lite i en rävsax - med våra begränsade resurser borde vi lyckas erbjuda mer intressant innehåll än publiken kan läsa på finska och engelska, fortsätter Teir.
Samarbetssonderingarna mellan de svenskspråkiga medierna fortsätter under sommaren och hösten. Just nu finns inga planer på att lägga ner eller slå ihop några av de existerande tidningarna.
– I utredningen kom det också fram positiva signaler: den svenskspråkiga publiken föredrar fortfarande att läsa medieinnehåll på svenska. Vägen framåt är att vara modig och våga experimentera, säger Tom Moring.
Utredningen om de finlandssvenska medierna gjordes vid Svenska social- och kommunalhögskolans forskningsinstitut i samarbete med KSF Media, HSS Media och Stiftelsen för Åbo Akademi.