Rekordmånga på flykt väntas till Medelhavet
Högsäsongen för flyktingar att försöka ta sig över Medelhavet in i EU börjar snart. FN:s flyktingorgan fruktar att säsongen blir tung – antalet som försöker fly ökar kraftigt.
Hittills i år är de minst 170 – kvinnor, män och barn som dött i Medelhavet när de försökt ta sig över till Europa. Risken finns att de blir väldigt många fler: högsäsongen för flyktingar och andra migranter som försöker ta sig över Medelhavet ska snart börja. Juli till september är den period då allra flest försöker fly krig och fattigdom till förhoppningen om ett bättre liv i EU.
Hittills i år har nästan 27 000 människor anlänt till Italien – mot 43 000 för hela fjolåret. Vissa siffror i de italienska medierna uppger att antalet kan vara närmare 40 000 för i år. Och det är bara Italien.
– Vi ser en klar ökning i år, säger Dan McNorton, talesman på FN:s flyktingorgan UNHCR.
EU:s gränsmyndighet Frontex konstaterar samma sak i sin färska årsrapport.
- EU:s gränssamarbete Schengen säger att varje land ansvarar för sin del av den gemensamma yttre gränsen.
- Enligt Dublinförordningen, som gäller i EU samt Norge och Island, ska asyl i princip sökas i det land som man kom till först. Det har skapat ett hårt tryck på Grekland, Spanien och Italien.
-
Frontex är EU:s gränsbevakningsmyndighet. Den ska samordna gränskontrollarbetet mellan medlemsländerna, ordna gemensamma utbildningar och bevaka forskning på området.
Källa: TT
”När man ser framåt pekar allting på en ökad sannolikhet för ett stort antal olagliga gränsöverskridningar”, skriver Frontex.
Enligt Frontex ökade antalet personer som tog sig in i EU utan nödvändiga dokument – och blivit fast för det – i fjol till 107 000 från 75 000 år 2012. De flesta av dem är syrier, eritreaner och afghaner. Att konflikter blossat upp i Centralafrikanska republiken, Sydsudan och Mali ökar bara mängderna av människor som tvingats lämna sina hem.
Enligt en omfattande genomgång, som Hbl deltog i i våras, har minst 23 000 människor under 2000-talet mist livet i Medelhavet.
Grundorsaker kvar
Italien inledde i fjol efter katastrofen utanför Lampedusa – då nästan 360 människor drunknade då deras överfulla båt kapsejsade – en stor räddningsoperation som kallas Mare Nostrum. Landet har krävt att EU ska delta i utgifterna och hjälpa till med de tiotusentals flyktingar som årligen kommer in i landet över Medelhavet.
– Mare Nostrum räddar liv och det är bra, men inget konkret har gjorts för att ändra grundproblemet. Det måste finnas lagliga vägar att ta sig bort från en konflikt, säger Susanna Mehtonen. Hon är juridisk rådgivare på Amnesty Internationals Finlandsavdelning.
– Det betyder större flyktingkvoter, men det är få länder i EU som har gjort det, eller att man utfärdar humanitära visum. Finland har större flyktingkvot i år på grund av läget i Syrien, men regeringarna lägger nog mera krut på att stänga gränserna ändå, säger Mehtonen.
Dan McNorton på UNHCR är inne på samma linje.
– Många av de här människorna skulle troligen klassas som flyktingar. De som har behov av skydd borde ha en möjlighet att komma in på ett territorium där de kan söka asyl.
Tusen euro per man
Libyen är det land som flest migranter nu inleder sin resa från. Före arabvåren och revolutionerna i Nordafrika höll diktatorn Muammar Gaddafi strikt kontroll över gränserna, men nu är övervakningen obefintlig. Omkring tusen euro per man betalar migranterna för att få en plats på de skraltiga båtar som används av människosmugglarna – och som flyktingarna enligt vissa uppgifter får order om att sänka när de kommit in på EU-vatten för att bli räddade av kustbevakningen.
Grekland och Bulgarien byggde 2012 ett stängsel längs med gränsen till Turkiet för att hålla ute flyktingarna som kom landvägen. Antalet flyktingar landvägen sjönk drastiskt, men i stället ökar antalet som försöker ta sig över med båtar på Egeiska havet – med ökat antal olyckor som följd.
– Alla åtgärder som leder till att de här människorna – som redan drabbats av krig eller andra traumatiska upplevelser i sina hemländer – tvingas till farligare rutter borde undvikas, säger Dan McNorton från UNHCR.
– Varje land har självklart rätt att kontrollera sina gränser, säger Susanna Mehtonen, men påpekar att man på Amnesty är oroad över läget speciellt i Grekland.
– Det finns vissa bevis för att grekiska gränsbevakare håller på med så kallade push backs, det vill säga tvingar migranter tillbaka över gränsen till Turkiet. Amnesty har krävt att EU-kommissionen ska utreda de här anklagelserna. Vi tycker också att Frontex borde dra sig ur samarbetet med Grekland tills landet kan garantera att sådant inte händer, säger Mehtonen.
Källor: UNHCR, Frontex, The Economist, The New York Times, The Guardian, Amnesty International