Det jäser i Spanien
2014 kan blir året då mycket ändras i Spanien.
De senaste årens ekonomiska problem har redan förändrat samhället. Utvandrarna räknas i tiotusental. Stora demonstrationer och protester har gett utlopp för den frustration som ungdomarna, de arbetslösa och de vräkta känner.
På måndag meddelade kung Juan Carlos att han avgår efter 38 år på tronen – något som fick hundratusentals motståndare till monarkin att dansa på gatorna. De senaste årens skandaler inom kungahuset har fått de republikanska känslorna att svalla. Enligt opinionsmätningar vill över hälften av spanjorerna bli av med sina kungligheter och i stället ha en president.
Sedan måndagen har över 322 000 spanjorer skrivit på ett upprop för en folkomröstning om att förvandla Spanien till en republik. Frågan är om Felipe – den populära kronprinsen som snart är kung – och hans Letizia – kvinnan av folket som snart blir drottning – kan ändra på den inställningen.
I sitt första tal i onsdags betonade Felipe att han vill ena landet, men också behålla dess diversitet. Det sista var troligen en vink till självständighetsivrande Katalonien – en annan av de stora frågorna i Spanien just nu.
Till skillnad från Skottland där den brittiska regeringen godkänt självständighetsomröstningen kämpar katalanerna i motvind. I april röstade det spanska parlamentet mot den omröstning som den katalanska premiärminister Artur Mas utlovat till den 9 november.
Missnöjet växer i Katalonien och självständighetsivrarna utlovar massiva protester till hösten. En möjlighet är enligt The Economist att Mas i stället utlyser nyval, men frågan är om han gör det i år eller väntar till efter nästa spanska parlamentsval som är först 2016.
De traditionella spanska partierna har ändå fått annat att tänka på än självständighetsplanerna. Traditionellt har de två stora partierna i Spanien – konservativa Partido Popular (PP) och socialisterna (PSOE) delat på cirka 80 procent av rösterna, men i EU-valet var för första gången deras sammanlagda pott bara 50 procent.
Kommunisternas (IU) röstpott ökade klart till 10 procent, men valets stora överraskare var Podemos (översatt till svenska: Vi kan, snarlikt Barack Obamas vinnande Yes We Can-slogan). Rörelsen som grundades för bara fyra månader sedan handlar främst om motstånd mot nedskärningspolitiken och den politiska "kasten". Trots minimal budget och mycket liten uppmärksamhet i de traditionella medierna samlade Podemos 8 procent av rösterna – 1,2 miljoner väljare.
Riktigt lika stor framgång fick man inte som det grekiska radikala vänsterpartiet Syriza, som med en liknande agenda fick 27 procent av rösterna i EU-valet. Podemos blev ändå tredje största parti i flera regioner, bland annat Madrid, och lovar på sin webbsida att det här bara är början. Om två år får man i parlamentsvalet se vad de kan i ett kanske rätt förändrat Spanien.