Sänkt ränta riskerar höja bankavgifter
Europeiska centralbanken ECB:s beslut att sänka bankernas inlåningsränta till minus 0,10 procent kan på sikt höja avgifterna för bankernas kunder.
Europeiska centralbanken ECB:s råd beslöt i går att sänka sin styrränta med 0,10 procent till historiskt låga 0,15 procent. Samtidigt sjunker bankernas inlåningsränta under noll, till minus 0,10 procent.
Det betyder att bankerna måste betala för att deponera sina pengar i centralbanken.
Stimulansåtgärd
ECB:s mål med åtgärderna är klart, tanken är att få fart på ekonomin och förmå bankerna att låna ut sina pengar i stället för att placera likvida medel hos centralbanken.
– Vi gör vad som krävs för att komma tillbaka till en inflationstakt runt två procent, sade ECB-chefen Mario Draghi då han motiverade beslutet.
Åtgärden hade önskad effekt direkt då börskurserna på Europas stora börser steg. Samtidigt tappade euron i värde gentemot bland annat den amerikanska dollarn, ytterligare en effekt som kan främja exporten från euroländerna.
Enligt Draghi förblir räntorna på sin nya, låga nivå tills det ser ut som om inflationsmålet kunde nås. ECB meddelade också om åtgärder som pumpar ut mera pengar på marknaden.
Att sänka styrräntan med 0,10 procent betyder inte längre så mycket, anser Aktias verkställande direktör Jussi Laitinen. Styrräntan som inverkar till exempel på bostadslånen har varit låg länge, det är lånemarginalerna som betyder mest för bankerna. Både låg styrränta och låga marginaler har en längre tid pressat bankernas resultat.
Viktigt beslut
En negativ inlåningsränta kan där- emot i förlängningen komma att synas i bankernas serviceavgifter.
Det blir dyrare för bankerna att hålla sina likvida medel hos centralbanken och om det är en situation som pågår länge kommer det att få effekt på avgifterna för depositionskunderna.
– Det här är en alldeles ny situation och definitivt gårdagens viktigaste beslut. Beslutet lyfter också upp frågan om risken för deflation i de europeiska ekonomierna, säger Laitinen.
Bankernas utgifter ökar också då första steget i bankunionen inom EU, euroområdets gemensamma banktillsyn SSM (single supervisory mechanism) blir verklighet.
För de finländska bankerna betyder det till exempel att de tre banker som står under SSM, Nordea, Danske Bank och OP-Pohjola i framtiden betalar en årlig tillsynsavgift både till ECB och till Finansinspektionen som övervakar bankerna på hemmaplan.
– Tillsynsavgifterna är marginella jämfört med bankskatten och det vi betalar i depositionsskyddsavgifter, säger Laitinen.
Redo för start
Den europeiska banktillsynen är redo för start i höst, allt har löpt enligt planerna, meddelar banktillsynsmyndighetens högsta chef Danièle Nouy, som besökte Finland i går.
Nouy konstaterar att även om banktillsynen i Norden redan är god och också om myndigheterna här är vana vid att samarbeta är den gemensamma banktillsynsmekanismen till nytta för de nordiska bankerna både på kortare och på längre sikt.
– Den omedelbara effekten är större transparens via de nya stresstesterna och den vägen ett ökat förtroende bland kunder och placerare, säger hon.
Hon påpekar att på sikt har nordiska banker som opererar på större geografiska områden nytta av den gemensamma tillsynen genom att också marknadens förtroende för verksamheten ökar. Och trots att banktillsynen i Norden är bra är det alltid givande att få experter från and- ra länder som tillför en utomståendes syn på övervakningen, påpekar Nouy.
Dyrare och billigare
• Deflation innebär att priserna inte ökar utan i stället minskar. Även penningmängden kan minska.
• Deflation innebär också ett tryck på att sänka lönerna.
• Under deflation skjuter folk upp sin konsumtion, vilket kan skapa onda spiraler med allt högre deflation. Japan har haft en lång deflationsspiral.
• Inflation innebär stigande priser.
• ECB:s mål är en måttlig inflation, runt två procent.