Små betydelsefulla skillnader i nordisk krishantering
Finland, Sverige, Norge och Danmark har i decennier gått i huvudsak på samma linje när det gäller fredsbevarande insatser och krishantering utomlands.
Det gäller framför allt de tre förstnämnda. Av Natoländerna Norge och Danmark skiljer sig den senare från de övriga nordiska länderna genom sitt deltagande i hårdare krigsinsatser. Särskådar man länderna framträder också andra skillnader.
Frågan har utretts i en samnordisk undersökning som i huvudsak finansierats av den svenska försvarsmakten. Från finländskt håll medverkade överstelöjtnant Mika Kerttunen, som är forskare vid Försvarshögskolan. Undersökningen fokuserar på politiskt beslutsfattande, inte soldaternas vardag.
Kerttunen säger att både Finland och Sverige skulle göra klokt i att förstå skillnaderna i grannens intressen jämfört med de egna. De må vara subtila, men de existerar.
– Sverige borde bli medvetet om att alla försvarspolitiska beslut i dagens Finland är ytterst politiska. Försvarspolitik blir lätt inrikespolitik och alla försvarspolitiska frågor kopplas lätt till antingen Ryssland eller frågan om ett eventuellt Natomedlemskap, säger Kerttunen.
Olika samhällen i liknande länder
Finland borde å sin sida förstå att Sveriges målsättningar uppstår ur en annorlunda syn på verkligheten.
– Den är lika relevant och berättigad som vår. I Finland betonar vi ofta de historiska aspekterna, som alltid hänger ihop med Ryssland. Sverige som samhälle är mer postmodernt och globalt och har en starkare industriell inriktning.
Huvudförfattaren till boken Alike or different? Scandinavian Approaches to Military Interventions, Håkan Edström, säger att det är viktigt att de nordiska länderna är medvetna om de olika politiska systemen i länderna.
– I Sverige har vi kanske lite andra prioriteringar i fredsbevarande uppgifter än Finland har. Vi kunde trots det ha ännu fler svensk-finska truppenheter och båda dra nytta av det.
Kerttunen säger att en av de centrala skillnaderna mellan Finland och dess nodriska grannar är regeringarna. De finländska regeringarna har av tradition varit mer oense om militära operationer än kollegerna i övriga Norden.
Till skillnad från Finland brukar Sverige, Norge och Danmark ha antingen enpartiregeringar eller regeringar som består av partier med samma ideologiska grogrund – vänsterregeringar eller borgarregeringar.
– I Finland leder spelet mellan tre eller fyra stora partier till att en eller två regeringspartier oberoende av regeringssammansättningen alltid är oense med den övriga regeringen om fredsbevarande operationer.
Dessutom har Finland, till skillnad av de statsministerstyrda monarkierna i övriga Norden, en president som enligt grundlagen leder utrikespolitiken.