Porosjenko inför mission impossible
Ukrainarna bestod ett kraftprov då de valde en ny president. Nu väntar nästa uppgift Petro Porosjenko: att återintegrera de östra delarna, reformera den ukrainska ekonomin och bygga fungerande relationer till Ryssland. Egentligen är det ett omöjligt uppdrag.
KIEV
– Jasså Klytjko vill att vi ska gå hem? Det får han väl tycka. Vi stannar här precis hur länge vi vill.
Han kallar sig Vova och är 23 år gammal från Kirovohrad i centrala Ukraina. Den djupa solbrännan tyder på att han har suttit på Majdan en längre tid, likaså det misshandlade ansiktet. Slagsmål börjar bli allt vanligare på det världsberömda torget. Större delen av demonstranterna har åkt hem och ersatts av försäljare. Längs torgkanterna säljs ukrainska flaggor, t-tröjor och folkdräkter, längre in vid tälten sitter kamouflageklädda män på sina stolar. De röker och väntar. Väntar på att något ska hända. Att Ukraina har en ny president imponerar inte på dem.
– Jag förstår inte hur man kan påstå att något har ändrats. På vilket sätt skiljer sig Porosjenko från (Viktor) Janukovytj? Hur tror ni att Porosjenko har tjänat ihop sin förmögenhet? Genom att stjäla förstås, säger Svetlana Vasiljuk, trebarnsmor och hemmafru från Zjytomyrområdet väster om Kiev. Hon har stått på Majdan sedan december.
Stämningen är uppgiven. Kievs nyvalda borgmästare Vitalij Klytjko sade i går att det är dags att tömma Självständighetstorget. Svetlana Vasiljuks svar är entydigt.
– Ni (Nej). Inte förrän vi har sett tydliga framsteg.
För henne handlade kampen på Majdan inte i första hand om öst eller väst. Den handlade om korruption och om oligarker. Hon ville ha ett nytt ledarskap utan kopplingar till det gamla oligarkstyrda väldet och en ny statsförvaltning som inte stjäl pengar av folket. Ingetdera målet har uppfyllts, säger hon.
Ska satsa på armén
Ukrainas nya president Petro Porosjenko svär presidenteden först om en dryg vecka. Men redan i går sände separatisterna i Donetsk honom en hälsning genom låta beväpnade trupper inta flygplatsen. Ukrainska armén anlände omedelbart. Skottlossning pågick hela eftermiddagen, i det lågintensiva krig som har blivit typiskt för östra Ukraina och som Porosjenko nu lovar att göra ett slut på.
– Vår armé ska inte längre gå naken och hungrig. Soldaterna ska få rejäla löner och försäkringar. Vi kommer att genomföra en effektiv antiterroristoperation som ska ta två, högst tre månader, lovar Porosjenko.
Hur Porosjenko på nolltid ska bygga en modern och effektiv armé är svårt att föreställa sig. (Med tanke på Ukrainas usla statsfinanser blir han kanske tvungen att betala den själv.) Porosjenko säger också att han är redo att starta en dialog med separatisterna, dock inte med dem som bär vapen. Det förblev oklart vem han då ska prata med.
Dessutom är han villig att tala med Ryssland. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov säger att Moskva är öppen för dialog men att de väpnade aktionerna mot separatisterna måste avslutas. Vilket inte kan ske om Porosjenko håller sitt löfte om en effektiverad antiterroristoperation.
Beställning på auktoritet
Utländska observatörer hyllade i går ukrainska presidentvalet som i stort sett fritt och rättvist. Att valet kunde genomföras under dessa förhållanden innebär att den unga, röriga ukrainska demokratin har bestått ett oerhört kraftprov. Samtidigt återstår ett stort problem, nämligen att väljarna i de separatistkontrollerade delarna inte fick rösta. I Donetsk valdistrikt röstade bara två procent av de registrerade väljarna, enligt den ukrainska NGO-organisationen Voters of Ukraine. Situationen var knappast bättre i Luhanskdistriktet.
Porosjenko har lovat att hans första resa går till Donetsk. Vad Ukraina skulle behöva är en president som kan gå ut på Donetsks gator och i kraft av sin moraliska auktoritet tala till sitt eget folk. Men Porosjenko kommer inte att göra det. Han är inte Nelson Mandela utan en person ur den gamla eliten som förhoppningsvis kan navigera sig fram till någon slags kompromiss genom pragmatism och smidighet.