Tolv goda skäl att rösta
Valdeltagandet vid val till EU-parlamentet har i allmänhet varit lägre än vid riksdags- och kommunalval. Kan man utläsa något av förtidsröstningen så riskerar det att bli så även den här gången, optimisterna tror att hälften av de röstberättigade finländarna röstar. HBL listar tolv goda skäl att gå till valurnorna.
1. Det nya Europaparlamentet har mer makt än någonsin förut. Parlamentet är med och bestämmer om den politiska riktningen för Europa, om internationella avtal, om ekonomi och om allt fler konkreta lagar i medlemsländerna.
2. Nationella budgetar. För att undvika kommande kriser har parlamentet skärpt övervakningen av medlemsländernas budgetar och infört sanktioner mot länder som inte uppfyller budgetkraven. Tanken är att EU-kommissionen granskar euroländernas nationella budgetförslag.
3. Bankunionen. De krisande bankerna har lett till att EU redan infört en gemensam tillsynsmyndighet för att övervaka bankerna inom eurozonen. Men nästa parlament får ta ställning till gemensamma regler för insättningsgaranti och till hur en avvecklingsmekanism för krisande banker ska se ut.
4. Handelsavtal med USA. EU-parlamentet kan godkänna eller stoppa frihandelsavtalet med USA. Frihandel skapar tillväxt och jobb, säger förespråkarna. Skeptikerna varnar för att storföretag ska kunna stämma stater och att genmanipulerad mat släpps in på den europeiska marknaden.
5. Säkerhet och försvar. EU-medlemmarna har förbundit sig till ömsesidig solidaritet och till att med alla medel hjälpa andra medlemmar i nöd. Man har enats om att unionen bör ha en gemensam säkerhets- och försvarspolitik och att slutmålet kan vara ett gemensamt försvar. Parlamentarikerna deltar i diskussionen om vad det betyder i praktiken.
6. Klimatpolitiken. Hur ska Finland och EU tackla klimatutmaningen utan att det blir onödigt dyrt, och hur ska vi få resten av världen med oss? EU-parlamentet kan reparera systemet för utsläppshandel. Ledamöterna påverkar också hela EU:s ståndpunkt i förhandlingarna om ett globalt avtal.
7. Framtidens värld. Över en miljard människor lever i extrem fattigdom, största delen av dem i medelinkomstländer. Pengar finns, men de är ojämnt fördelade. Millenniemålen gällde u-länderna, men de globala utvecklingsmålen efter 2015 ska bli universella. EU påverkar hur de utformas.
8. Abort. EU-parlamentet kan inte besluta om abortlagstiftning i medlemsländerna, men rätten till abort är en viktig fråga i EU:s bistånd till medlemsländerna. EU-parlamentets liberala vill jobba för preventivmedel och abort internationellt medan parlamentets konservativa inte vill främja abort.
9. Flyktingar. Flyktingströmmarna till Europa är stora och i och med krisen i Ukraina kan de öka ytterligare. De politiska åsikterna om hur flyktingarna ska behandlas går isär. Parlamentet har en stor roll då en gemensam flyktingpolitik utformas.
10. Skatteparadisen. Grå ekonomi och personer och företag som placerar sina pengar i skatteparadis innebär att det rinner ut mångmiljardbelopp ur EU varje år. En begränsning av dotterbolags möjligheter att obeskattat betala utdelning via moderbolag och mindre möjlighet till skatteplanering står på EU:s agenda.
11. Jordbruket. EU-parlamentet bestämmer om EU-stöd till jordbruket, men också om Finland nationellt får betala ut jordbruksstöd. I fjol gav parlamentet Finland rätt att fortsätta betala nationellt stöd till år 2020.
12. Stopp för plastpåsar. EU-parlamentet vill minska användningen av plastpåsar med 80 procent. Man vill stoppa den enorma plastvirveln som flyter omkring i världens hav. Andra påpekar att en slitstark plastpåse är miljövänligare än en tygkasse. I höst ska parlamentet förhandla fram en kompromiss med ministerrådet.