Forskare på jakt efter blodsugarna
Nu ska de finska fästingarna placeras på kartan. Samtidigt flaggar parasitologen för fästingfria zoner.
Biologiska institutionen vid Åbo universitet involverar nu alla finländare i den stora fästingjakten. Under årtiondets största kartläggning vill forskarna syna detaljerna för att få veta hur fästingpopulationen ökar i Finland – för det gör den. Fram till slutet av året kan den som hittar en fästing rapportera sitt fynd på www.puutiaiset.fi.
Där ligger en svenskspråkig länk och via den kan man berätta ifall fästingen man råkade på var ensam eller hade sällskap, om den kröp omkring på kläderna eller hade bitit sig fast i människa eller husdjur, vad det var för väder och hur mycket klockan var vid observationen.
– Under de senaste tio åren har fästingpopulationen mångdubblats i alla typer av omgivningar, i barrskog, lövskog, på ängar, betesmark och i aldungar. Mest har det skett i barrskog med blåbärsris, men ingen har tagit reda på hur stor ökningen egentligen är, säger Ritva Penttinen, amanuens vid Åbo universitets zoologiska museum.
Nu ska statistiken uppdateras. Kartläggningen förväntas också ge till exempel bärplockare konkret nytta när de vill veta när och var det lönar sig att plocka om man vill undvika fästingar.
Inte bara medicinsk fråga
I fästingtäta områden som på Åland och i Åbolands skärgård väljer både fast bosatta och sommargäster att skydda sig mot den fästingburna hjärninflammationen TBE genom att låta vaccinera sig.
– Men mot borrelios finns inget vaccin, utan bara antibiotika när man väl blivit smittad. Problemet är att man inte blir immun mot bakterien utan kan smittas om och om igen och att smittan inte alltid är lätt att upptäcka. Det är alltså klokt att se frågan också ur parasitologisk, inte bara medicinsk, synvinkel och försöka minska antalet fästingar, säger docent Margaretha Gustafsson vid institutionen för biovetenskaper vid Åbo Akademi.
Gustafsson engagerar sig i kampen mot fästingarna för att hon är parasitolog och har arbetat med parasiter i ett halvsekel.
Hon påminner om hur ett annat plågoris, den breda binnikemasken, som 30 procent av befolkningen i Insjöfinland var infekterad av på 1950-talet, gav med sig och dog ut när man beslöt sig för att bryta dess livscykel på 1960- och 1970-talet.
– Tyvärr finns det få kvar som minns denna succé, säger hon.
Bryt livscykeln
Gustafssons idé om hur det lönar sig att bekämpa fästingarna bygger på samma livscykelstänkande som när man fick pli på masken. Fästingarna, som behöver blod i alla sina stadier för att överleva, hakar sig fast vid olika värddjur under olika perioder. I larvstadiet åker de snålskjuts på sorkar och möss.
– Därför borde myndigheterna förbjuda rävjakt på fästingtäta Åland och i Åboland. Färska amerikanska undersökningar visar att fästingtätheten är låg där rävpopulationen är hög eftersom rävarna äter sork. Själv kan man se till att fånga så många sorkar och möss som möjligt runt sitt hus.
För att komma åt följande utvecklingsstadium – nymferna – krävs regelbunden fästingkontroll av husdjur, men i det tredje stadiet vill Gustafsson involvera myndigheterna igen.
– Öka rådjursjakten. Ett rådjur kan bära 2 000 fullvuxna fästinghonor per sommar och varje hona kan lägga 2 000 ägg.
Om ökad rådjursjakt stöter på patrull föreslår Gustafsson att man sprider fästinggift via foderautomater för rådjur så att fästingarna dör i värddjurets päls. Metoden används i åtminstone USA, Kanada, Storbritannien och Nederländerna.
– Giftet ska man vara försiktig med, men sköter man foderautomaterna ansvarsfullt kommer enbart fästingar till skada. Med den metoden har man fått fästingpopulationerna att minska lokalt med upp till 95 procent, säger hon.
Den som själv vill skapa en fästingfri zon runt sitt hus får förutom musfällorna ta fram gräsklipparen tillräckligt ofta. I kort gräs torkar fästingarna snabbt bort.
Fästing i sikte
• Fästingen Ixodes ricinus sprider fästingburen hjärninflammation, TBE, och borrelios. TBE kan man vaccinera sig mot, men borreliosen ger inte immunitet utan kan drabba om och om igen. Borrelios behandlas med antibiotika.
• Att hålla fästingarna på avstånd är det bästa sättet att undvika smitta.
• Håll gräset kortklippt på gården.
• Gör fästingkontroll av kroppen varje dag om du rört dig i fästingtäta områden.
• Använd stövlar och ljusa byxor i blåbärsskogen. På ljusa kläder syns fästingarna tydligt.
• Undersök husdjurens päls regelbundet för att hitta och plocka bort nymfer och fästingar.
• Håll gården fri från vilda värddjur som möss, sorkar, harar och rådjur.