Unga tänder inte på EU-valet
EU-generationen ser EU som någonting positivt, men också ointressant och avlägset. Det kan vara en förklaring till att endast 21 procent av de unga under 25 år röstade i senaste val.– Vi får så lite information, säger gymnasieeleven Annika Jyry om EU-valet.
Det är nio medlemmar i EU-generationen som är samlade den här morgonen i Brändö gymnasium i Helsingfors. De här ungdomarna är alla födda efter 1.1.1995 då Finland blev medlem i Europeiska Unionen. EU har alltid funnits i deras liv och känns därför självklart.
– Men jag ser mig mycket mer som en finländsk medborgare än som en EU-medborgare, säger Carl Butilkin.
Det kommande EU-valet har inte precis varit det hetaste samtalsämnet för gymnasisterna. Tre i gruppen har rösträtt i valet, av dem är bara en säker på att hon röstar.
– Ja, det är ju ett sätt att påverka, säger Josefine Klemets.
Däremot är Alex Laine och Oskari Tamminen mer osäkra. De båda inser det kloka i att rösta, men då ska man också hitta en passande kandidat.
– Troligtvis kommer jag att rösta. Men jag vet inte på vem, eftersom jag inte vet så mycket om saken, säger Tamminen.
Fyra av fem röstar inte
I det förra EU-valet 2009 röstade drygt 40 procent av de röstberättigade finländarna. Det är klart mindre än i andra val. I president- och riksdagsval brukar valdeltagandet vara närmare 70 procent.
- Bör EU införa en ungdomsgaranti? 14 miljoner ungdomar är utan jobb eller studieplats. 21 miljarder kostar det att införa en garanti för att unga under 25 år får en jobb- eller studieplats inom 4 månader.
- Alla artiklar om valet hittas på adressen hbl.fi/eu-valet-2014.
- Borde åldern för rösträtt sänkas till 16? Det kunde få fler unga att intressera sig för EU-valet. Alternativt kan valdeltagandet bli ännu lägre.
- Hur många flyktingar ska EU ta emot? 330 000 personer sökte asyl i EU-länderna i fjol. Tio länder tar emot 90 procent av flyktingarna.
- Ska EU införa hårdare regler mot djurförsök? Ett nytt direktiv trädde i kraft 2013, men enligt djurskyddsorganisationer är det inte tillräckligt.
-
Källor: SVT:s EU-valkompass,
Ungas valmaskin
I EU-valet låter speciellt de unga bli att rösta. En gallupundersökning gjord av Europaparlamentet efter förra valet visar att valdeltagandet bland unga under 25 år i Finland endast var 21 procent.
– Det borde finnas fler unga kandidater. Det verkar vara mest äldre och medelålders människor som kandiderar, säger Linus Lönnqvist om det låga valdeltagandet.
– Vi får så lite information, jag har ingen aning ens om vem som ställer upp, säger Annika Jyry.
Just bristen på information om EU och valet var något som de finländska ungdomarna lyfte fram i gallupen 2009. Faktiskt sade 23 procent av dem som inte röstade att brist på information var den största orsaken till att de lät bli att rösta.
Hur ska man då få informationen att gå fram till de unga? Är man inte intresserad kommer man inte heller aktivt att söka upp informationen. Därför kunde skolan få en större roll, anser Brändöungdomarna.
– Olika partier kunde presentera sig på lektionerna, föreslår Jyry.
Knepigt med politisk skola
Josefine Klemets håller med om att fler partier kunde göra besök i skolorna. För en tid sedan besökte SFP:s Europaparlamentariker Nils Torvalds skolan, och det tyckte gruppen var intressant.
– De ordnade ju valdebatt i Lärkan, det är säkert mycket fler av eleverna där som kommer att rösta, säger Jessica Kuhlefelt.
Läraren Jonas Forsman säger att fler skolbesök är en god idé, men att politik och skolor nu för tiden är en känslig kombination.
– Problemet är ju då att man borde ha alla partier på besök, säger Forsman, som undervisar i samhällslära och historia.
På lektionerna brukar han ibland fråga hur många av eleverna hör till någon politisk ungdomsorganisation. "Otroligt sällan" räcker någon upp handen.
– På 70-talet var det ju extremt då alla hörde till någon organisation. Den tiden vill jag inte ha tillbaka, men lite mer politiskt engagemang vore bra, säger Forsman.
På det stora hela har gruppen en positiv bild av EU. Visst finns det en del alltför byråkratiska bestämmelser som skaver, men euron är praktisk som valuta och unionen ger en känsla av trygghet och samhörighet. Ungdomarna önskar inte mer beslutanderätt till Finland och mindre till Bryssel, vilket är ett av Sannfinländarnas valrecept.
– Det beror lite på frågan. Mindre saker kunde man besluta om nationellt och ekonomin och andra större grejer på EU-nivå, säger Linus Lönnqvist.
För Annika Jyry är det frågor som det svenska språket, ungdomarnas framtid och jobb efter studierna som är viktiga i valet.
– Och jämlikhet och mänskliga rättigheter, fyller Jessica Kuhlefelt i.
"Satsa på oss"
Gruppen är överens om att EU-valet inte alls är lika intressant som nationella val. Det nationella beslutsfattandet syns också mycket bättre i medierna, till exempel direktsänds riksdagens frågetimme. Till och med för läraren Forsman känns beslutsfattandet på EU-nivå aningen avlägset.
Då kvarstår frågan om hönan eller ägget: Är de unga inte intresserade för att de inte har tillräckligt med information, eller har de inte tillräckligt med information för att de inte är intresserade? Sannolikt påverkar båda faktorerna varandra.
– Jag tycker att det är skamligt att det är så dåligt valdeltagande. Det ger en bild av att vi finländare inte bryr oss, säger Linus Lönnqvist.
– Man borde satsa på ungdomarna, vi är ju ganska många. Det är vi som är framtiden, säger Josefine Klemets.