Fukushima satte miljonerna i rullning
Kärnsäkerheten i Europa har förbättrats med cirka 40 miljoner euro per kraftverk sedan katastrofen i Fukushima. Också vid de finländska kärnkraftverken har mycket gjorts.
Kärnkraftskatastrofen i Fukushima i Japan för drygt tre år sedan ledde till stresstester för att kontrollera hur kraftverken bland annat i EU, i Ryssland och i USA klarar extrema väderfenomen. Olyckan fick också EU att ta i ett kärnsäkerhetsdirektiv som ställer minimikrav på kraftverken.
– Mycket har hänt sedan stresstesterna och kraftbolagen har satsat stora summor på att förbättra säkerheten, säger överingenjör Jorma Aurela på Arbets- och näringsministeriet.
Enligt honom var det ett lyckat koncept att EU-länderna granskade varandras kärnsäkerhet. Nu finns omfattande planer på utveckling av kärnsäkerheten både på lång och på kort sikt. På EU-nivå är man redo att omfatta den princip som redan tillämpas i Finland. Här genomförs kontinuerligt förbättringsåtgärder.
Viktig kyla
Trots det ledde Fukushima och stresstesterna till åtgärder också vid de finländska kärnkraftverken. I Lovisa har Fortum inlett byggandet av kyltorn vid reaktorbyggnaderna och beräkningarna för hur högt havsvattnet kan stiga pågår för fullt. I Olkiluoto har Industrins Kraft, TVO, fäst extra uppmärksamhet vid kylsystem som fungerar oberoende av eltillförseln.
Efter olyckan i Fukushima gick också Strålsäkerhetscentralen Stuk igenom de finländska kärnkraftverken och gjorde tillsammans med kraftbolagen upp en lista på åtgärder för att förbättra säkerheten. Bolagen rapporterar regelbundet till myndigheterna om vilka åtgärder de vidtagit.
Som ett led i det här arbetet beslöt Fortum för ett par år sedan att bygga kyltorn för att vid behov kunna kyla ner reaktorhärden och det använda bränslet som förvaras i separata bassänger
Systemet med kyltorn tas i drift vid till exempel extrema väderförhållanden, när det inte är möjligt att använda de kylsystem, som används normalt. Vid normal drift används havsvatten för kylning medan kyltornen använder vatten från ett närbeläget träsk.
Arbetet har börjat och planen är att tornen skall vara klara och i drift nästa år.
– Det har dröjt lite längre än vi räknade med att komma i gång med att bygga tornen eftersom de byggs på taken intill reaktorbyggnaderna och takkonstruktionerna måste ändras, säger biträdande direktör Thomas Buddas på kärnkraftverket i Lovisa.
Behovet har funnits
Men kyltorn är egentligen ingen ny idé, utan något Fortum funderat på redan före Fukushimaolyckan, omtalar Buddas.
– Man behöver bara se på den livliga fartygstrafiken på Finska viken. Sker det en olycka med oljeutsläpp nära kraftverket riskerar oljan att hindra oss från att använda vårt normala kylsystem så vi behöver ett alternativ och en annan vattenkälla också.
Kraftverket tar då sitt vatten från det närliggande träsket där också råvatten till vissa processer tas. Fortum förser dessutom till exempel närliggande lotsstationer med vatten.
Stresstesterna för extrema klimatförhållanden som genomfördes vid alla europeiska kärnkraftverk omfattade bland annat beräkningar för hur jordbävningar och översvämningar inverkar på kraftverken. För Fortums del innebar det bland annat att fundera på havsvattenståndet och göra beräkningar för extremt högvatten. Nästa åtgärd kan bli att höja strandbankarna.
– En eventuell ny reaktor i Lovisa skulle placeras högre än de nuvarande. Beräkningsgrunderna har ändrats i och med ny kunskap sedan de första byggdes, omtalar Buddas.
Det viktiga är att vi kan säkra eltillförseln till våra system vad som än händer, uppger han. Det gör man genom dieselaggregat som har reservbränsle för minst tre dygn i alla lägen.
Vätskor blir fasta
Förutom kyltornen väntar en så kallad solidifieringsanläggning på att tas i användning i Lovisa nästa år. Bakom benämningen döljer sig en anläggning som komprimerar det flytande aktiva avfallet, som uppstår vid kraftverkets drift, till fast form och för slutförvaring.
Anläggningen har funnits i planerna länge, men den har inte behövts tidigare eftersom det funnits och ännu finns plats för att förvara avfallet i slutna cisterner på kraftverket. Processerna har under åren dessutom blivit effektivare så att de radioaktiva vattenmängderna minskat.
I Lovisa är det frågan om att behandla de vätskor som uppstått vid normalt underhåll av kärnkraftverket. Men Fortums teknik för vätskebehandling har utvecklats till så kallade Nures-produkter (Nures står för Nucleid removal system), där den radioaktiva vätskan filtreras och de radioaktiva ämnena upptas.
Produkterna har använts bland annat för att behandla de stora mängder vätskor som uppstått i Fukushima.
– Här i Lovisa har vi ett eget koncept för att behandla vätskorna, säger Buddas.
I solidifieringsanläggningen pågår de sista proven för att kunna ansöka om tillstånd att ta den i användning.
– Vi jobbar med att ta fram de rätta rutinerna för att behandla vätskorna, säger solidifieringsanläggningens chef Ilkka Ropponen.