Parlaments-ja till EU:s bankakut
Efter en mandatperiod präglad av eurokris och bankproblem är EU:s bankunion i princip på plats sedan EU-parlamentet gett klartecken till kommande krishanteringssystem.
- Man underlättar för banker att vara europeiska, man underlättar för krishantering på europeisk nivå och man bygger också upp ett regelverk som tvingar banker att vara mer stabila, konstaterar svenske EU-parlamentsledamoten Gunnar Hökmark (M) som varit en av dem som arbetat fram de nya reglerna.
Systemet innebär bland annat klara regler för hur först aktieägarna och sedan fordringsägarna får betala notan när bankerna är i kris. I kombination med det övervakningssystem som redan godkänts är därmed den så länge omtalade bankunionen i princip på plats — även om det kommer att dröja länge än innan den fungerar fullt ut.
- EU:s bankunion ska vara obligatorisk för euroländerna, men frivillig för övriga.
- Den gemensamma banktillsynen ska komma i gång från i höst och inledningsvis hålla koll på de 130 största bankerna. Övervakningen sker via Europeiska centralbanken (ECB). "Stresstest" av bankerna görs under hösten.
- När en bank krisar ska i första hand ägare och större investerare skjuta till pengar. Om inte det räcker ska pengar tas från en gemensamt uppbyggt avvecklingsfond, finansierad via avgifter som tas ut av bankerna.
- Vanliga kontoinnehavare ges garantier för insättningar upp till 100 000 euro. (TT)
Gunnar Hökmark vill gärna se Sverige som euroland. Men innan det sker håller han med regeringen om att det tills vidare är bättre att stå utanför bankunionen.
- Det är helt felaktigt att vi går in och låter några utländska myndigheter bestämma vilka banker som ska få överleva eller avvecklas utan att vi har fullvärdig beslutanderätt och delaktighet i det. Så jag anser att man inte bör vara med i bankunionen om man inte är en del av valutaunionen, säger Hökmark.