"Åtta euro kan vara avgörande"
Regeringens beslut att skära i barnbidraget fick som väntat hård kritik av oppositionen i gårdagens interpellationsdebatt. Också flera regeringspartier medgav att beslutet inte var bra, men trots allt det bästa i rådande situation.
Är 8 euro mycket eller litet pengar? Det var en fråga som ställdes under gårdagens interpellationsdebatt om barnbidraget. 8 euro är den summa som barnbidraget, efter regeringens beslut i ramförhandlingarna, beräknas sjunka med per barn och månad.
Enligt Sannfinländarna Hanna Mäntylä, som är interpellationens första undertecknade, kan summan vara avgörande för dem som har lite eller inga pengar.
– Barn lär sig tidigt vilka familjer som är fattiga, ojämlikhet syns redan i dagisåldern för att inte tala om i skolan. Barnen gör det klart för varandra vilken socio-ekonomisk ställning var och en familj har, och behandlar varandra därefter, påpekade Mäntylä.
Partikamraten Maria Louhela ondgjorde sig över att finländskt socialskydd strömmar ut ur landet eller delas till andra länders medborgare.
Centerns Mirja Vehkäperä påminde om att barnbidraget skurits ner bara en gång tidigare i historien, under Paavo Lipponens regering.
– Nu är samma gäng vid makten och här är vi igen, sade hon.
Vehkäperä hade hellre låtit bli att höja läropliktsåldern, tagit summan från företagsstöden eller höjt tobaksskatten.
Eila Tiainen från Vänsterförbundet, som lämnade regeringen efter barnbidragsbeslutet, påpekade att nedskärningen kan verka liten som en enskild summa, men att det handlar det om betydande belopp när man ser till helheten – det vill säga i kombination med sänkt läkemedelsersättning, frysta indexförhöjningar, sänkt inkomstskydd och höjd klientavgift inom social- och hälsovården. Tiainen hade i stället sett en måttlig skärpning av den så kallade solidaritetsskatten samt skatten på vinstutdelningar från aktier.
Grundtrygghetsminister Susanna Huovinen (SDP) försvarade regeringens beslut och pekade på en lång rad åtgärder som förbättrar barnfamiljernas situation.
- Under ramförhandlingarna 24 och 25 mars beslöt regeringen skära ner barnbidraget med totalt 110 miljoner euro.
- Uttryckt i procent är sänkningen i genomsnitt 8,4 procent. Per familj beräknas barnbidraget sjunka med cirka 8 euro per månad för det första barnet och 9 euro för det andra.
- Beslutet ledde till att Vänsterförbundet lämnade regeringen.
- Barnbidraget infördes 1948 och har sänkts en gång tidigare, 1995 under Paavo Lipponens första regering.
– Ingen skär i barnbidraget för att det är roligt. Med den här lösningen försöker vi på ett ansvarsfullt sätt se många år framåt och över mandatperioderna. Det gör vi för att kommande generationer inte ska tvingas bära en orimlig skuldbörda som deras föräldrar samlat på sig.
Sfp:s Ulla-Maj Wideroos konstaterade att alla självklart vill barnens bästa, men påminde om att det inte enbart handlar om nivån på barnbidraget, utan om helheten.
– Det handlar om att bygga ett samhälle som kan stödja sina medborgare. För det behövs en stabil offentlig ekonomi.
Socialdemokraternas Merja Mäkisalo-Ropponen sade att det inte finns några lösningar där ingen hade drabbats. Enligt Mäkisalo-Ropponen är nedskärningarna ett sätt att bryta skuldspiralen och stärka ekonomin, vilket håller välfärdssamhället på fötter.
Kristdemokraternas Peter Östman sade att partiets riksdagsgrupp inte gillar barnbidragsbeslutet, men att man ändå är beredd att godkänna det.
– Det är bättre än andra alternativ som förts fram.
Östman föreslår att nästa regering samlar alla ärenden som rör familjen i en enda ministerportfölj.
Sanni Kaisa Grahn-Laasonen från Samlingspartiet påminde om att de finländska barnen i en europeisk jämförelse fortfarande har det bra och att vi alltför lätt tar många förmåner som en självklarhet.
– Samlingspartiets riksdagsgrupp tackar statsminister Katainen och regeringen för dess ansvar och för många att förhandla fram svåra beslut i svåra tider, sade hon.
Riksdagen röstar om regeringens förtroende i dag klockan 13.