"Terrorister" vräks av regeringen
Myndigheterna i Ukraina vräkte på tisdagen proryska demonstranter i en av de tre städer där de ockuperat administrationsbyggnader. Aktivisterna kallas "terrorister", och Ryssland varnar för regelrätt inbördeskrig i landet.
Ryktesspridningen om vad som egentligen händer i östra Ukraina fortsatte under tisdagen att florera. Under kvällen kom rapporter från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU att separatister i Luhansk hade placerat ut sprängladdningar i en SBU-byggnad de ockuperat i söndags och de höll 60 personer som gisslan.
De uppgifterna nekades av grupperingen som höll byggnaden, men de medgav att de tagit kontrollen över vapenlagret i byggnaden.
– Vi behöver inte gisslan för att åstadkomma det vi vill, sade en aktivist som kallade sig Anton till en utsände från nyhetsbyrån Reuters.
Reportern hävdade att människor gick ut och in i byggnaden utan hinder. Säkerhetstjänsten SBU meddelade i ett uttalande att det var fråga om "kriminella" som använder sig att "terroriståtgärder".
Också i Donetsk håller proryska separatister fortfarande myndighetsbyggnaden. Sent på måndagskvällen utbröt tumult i staden Charkiv i östra Ukraina då proryska demonstranter försökte överta en myndighetsbyggnad. Enligt ögonvittnen kastade demonstranterna brandbomber och anlade bränder i närheten. I går vräktes de sista aktivisterna och 70 personer greps.
Ett 20-tal aktivister ockuperade i går också det lokala tv-tornet i Charkiv. Där lyckades myndigheterna ändå övertala aktivisterna att självmant lämna byggnaden, och allt gick fredligt till. Samtidigt ordnades också stora motdemonstrationer av invånare som vill förbli en del Ukraina. De senaste opinionsundersökningarna visar på att en stor del av invånarna i regionen inte vill införlivas med Ryssland, uppger BBC.
Handgemäng i Kiev
Myndigheter uppgav i går att en "antiterroristoperation" har inletts för att driva ut ockupanterna. Interimspresidenten Oleksandr Turtjynov kallade ockupationerna för en del av en rysk specialoperation för att destabilisera Ukraina.
– Separatism och bruk av vapen mot vår egen stat ... har ingenting med politik att göra. Det är ett allvarligt brott. Vi kommer att skrida till handling mot brottslingar, rättvist och beslutsamt, uppgav Turtjynov i ett uttalande.
Parlamentsledamöter från nationalistiska Svoboda och kommunisterna rök i går ihop med varandra under en diskussion om hårdare straff mot separatister. Enligt den nya lagen kan "handlingar som äventyrar Ukrainas enhet och integritet" straffas med upp till 15 års fängelse, om dödfall inträffar i samband med aktioner. Svoboda krävde införande av visumtvång för ryssar, men det förslaget röstades ner.
Polemik på hög nivå
Ord- och propagandakriget mellan öst och väst fortsätter också utanför landets gränser. Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen krävde i ett tal i Paris att Ryssland drar sina trupper bort från den ukrainska gränsen.
Enligt det ryska utrikesministeriet har Ukraina samlat trupper i sydvästra delen av landet för att kväsa protesterna mot regeringen.
– Vi kräver ett omedelbart slut på de militära förberedelserna eftersom de kan leda till inbördeskrig, skriver det ryska utrikesministeriet i ett pressmeddelande.
Den amerikanska utrikesministern John Kerry anklagade å sin sida i går Ryssland för att uppvigla till separatistiska oroligheter.
– Det är klart att ryska specialstyrkor och agenter har varit katalysatorer bakom kaoset som spelats upp under de senaste 24 timmarna, sade Kerry i Washington.
Kerry framförde också sin oro för att Ryssland förbereder en liknande militär intervention som de gjort på Krim, skriver Reuters. Kerrys ryska kollega Sergej Lavrov plockade poäng genom att öppna för multilaterala samtal mellan Ryssland, USA och EU men krävde att representanter för södra och östra Ukraina, som har en rysk population, ska närvara vid ett möjligt möte.
I Baltikum oroar man sig också för den ryska propagandan. Lettland och Litauen förbjuder ryska tv-sändningar för tre månader framåt. Lettland förbjuder RTR Rossija och Litauen RTR Planeta. Båda ägs av ryska staten via bolaget VGTRK.
Enligt den baltiska nyhetssajten BNN bryter kanalerna mot ländernas medielagar genom att berätta vinklade och tendentiösa rapporter om läget i Ukraina. Estland anser att det inte är effektivt att stänga tv-kanaler.
Källor: TT, FNB, Kiyv Post, BBC, Al-Jazira, RT, Itar-Tass, Interfax, Reuters, AFP, Baltic Times, BNN