Romernas nationaldag firas för första gången
I dag firas romernas nationaldag för förta gången som en officiell kalenderdag. – Man talar om att Finlands rompolitik är den bästa i Europa, men många romer lever fortfarande i fattigdom och är utsatta för diskriminering, säger lektor Panu Pulma vid Helsingfors universitet.
Från och med i dag ingår romernas nationaldag i almanackan den 8 april. Dagen firas till minnet av den första internationella romska kongressen i London 1971, då man också antog den romska flaggan. Men det har dröjt länge för dagen att komma med i den finska kalendern. Redan 2001 lade den nationella delegationen för romerska ärenden fram ett förslag till Helsingfors almanacksbyrå, men då ansåg man inte att tiden var mogen, enligt FNB.
Vad betyder kalenderdagen för Finlands romer, Panu Pulma, universitetslektor som forskat i romernas historia?
– Det är ett viktigt erkännande men jag är inte säker på vad det betyder på ett personligt plan. De flesta finska romers identitet är i första hand finländsk, och i andra hand romsk.
Det här är ju en nationaldag utan en nation, hur fungerar det?
– Det är väldigt illustrerande för den kontroversiella situation romerna befinner sig i. Många romer är en del av den internationella gemenskapen bara i teorin.
Blir det stora festligheter?
– Ja, säkert på sina håll. Men jag oroar mig lite för det fina pratet om Finlands progressiva rompolitik. Vi får inte bara klappa oss själva på axeln och blunda för att en stor del av de finska romerna lever i stor fattigdom och blir illa behandlade och diskriminerade, säger han.
Även Amnesty International sände i går ut ett pressmeddelande där man varnade för att våldet mot Europas romer ökat under de senaste åren.
Dräkten en del av identiteten
– Att bära den romska dräkten är att våga vara den man är. Det säger Nadja Bollström, som lärt sig hantverket att sy de traditionella dräkterna.
Bollström öppnar dörren till sin garderob och ut väller böljande vågor av vackra tyger. De finaste är dekorerade med pärlor och strass.
– En bekant till mig hämtar dem från Turkiet och Dubai. Just nu är glitter och strass högsta mode bland romer, säger hon.
Bollström arbetar som närvårdare men hennes stora passion är att sy romska dräkter. Det började med att hon sydde upp en egen blus eller ”röijy” åt sig. Blusen blev fin, ryktet spred sig och i dag är hon en ofta anlitad sömmerska.
Det är en konst i sig att veta vad som passar den strikta klädkoden. Dräkten är helt unik för finländska romer och saknar motstycke i världen.
– Till dräkten hör en kjol i svart sammet, en utsmyckad blus, en underblus och stora guldsmycken. Smyckena går i arv och jag har fått mina av mamma. Man kan också bära ett förkläde. Och skorna – de ska vara stiliga, förklarar Nadja.
Den romska dräktens historia är rätt okänd. Men den antas ha utformats under 1900-talet för innan dess klädde sig även majoritetsbefolkningen i lång kjol, långärmad blus och förkläde – även om romerna använde grannare färger.
På 1900-talet började majoritetsbefolkningen överge långkjolen för nya modeller, men av någon anledning behöll romerna sin stil. Än i dag påminner dräkten till formen mycket om 1800-talets klädsel.
”Man växer in i identiteten”
Hantverket går från kvinna till kvinna. Nadja lärde sig tekniken av en bekant och i dag är hon även skicklig på att sy för hand, vilket de utsmyckade tygerna ofta kräver. I hennes egen garderob hänger ett tjugotal handsydda blusar, medan det är mer sparsamt med kjolar.
– Kjolen består av tre delar: sammetskjolen, fodret och överdelen som håller upp kjolen och ofta är dekorerad med strass. En kjol har upp till nio meter svart sammet och den kan väga hela tio kilogram. Det tar ungefär en vecka att sy den, medan jag kan sy en blus på några timmar, säger hon.
Att låta sy en kjol kostar allt mellan 400 och 800 euro. Därför använder man samma kjol så länge som möjligt, oftast ett par år, innan man låter sy upp en ny.
Om en romsk kvinna väljer att börja använda den traditionella dräkten förbinder hon sig till att använda den livet ut, åtminstone i närvaron av äldre romer som ett tecken på respekt.
Både Nadja Bollström och hennes väninna Tamara Åkerlund minns tydligt dagen då de för första gången fick ta på sig dräkten och visa upp sig för släkt och vänner.
– Jag var överlycklig. Men nyhetens behag falnade ganska snabbt. Man växer in i dräkten och sin kulturella identitet med tiden, säger Tamara Åkerlund.
För henne representerar dräkten stolthet. Det finns en styrka i att våga stå för vem man är.
– När jag började använda dräkten kändes det först som att alla stirrade på mig. I dag har jag vant mig och jag har märkt att de flesta som säger något om dräkten är positiva eller nyfikna, även om jag tyvärr också ibland får höra osakligheter, säger Åkerlund.
Att romernas nationaldag för första gången är med i kalendern i år känns bra, tycker de båda. Men hur de ska fira vet de inte.
– Åtminstone tills vidare finns det inga typiska festtraditioner som är kopplade till dagen, säger Nadja Bollström.