Bulgarien täpper till EU:s gräns
I land efter land inom EU rasar debatten om migration och flyktingströmmar.
De som sedan i januari försöker ta sig över unionens östra gräns och in i Bulgarien möts av taggtråd.
Det är en perfekt dag att olovligt ta sig till Bulgarien. Dimman i den kuperade terrängen reducerar sikten till några meter. Men Ivan Stojanov är inte orolig. Som chef för gränspolisen i Elhovo-regionen är han frontfigur i kampen mot människor som utan tillstånd tar sig till Bulgarien från Turkiet. Med hjälp av pengar från EU har hans mannar fått det lättare att genomföra sitt arbete.
– Utrustningen vi har är den bästa i hela Europa, säger han och sveper med en handrörelse mot den mast och de bevakningstorn som skjuter upp mot den gråa himlen.
För trots dålig sikt, med de tre övervakningsmasterna som nu installerats här är det svårare än någonsin att ta sig över gränsen.
Ett vanligt år söker omkring 1 500 människor asyl i Bulgarien. Bara under fjolårets sista halvår kom 12 000 män, kvinnor och barn, majoriteten på flykt från inbördeskriget i Syrien.
Antalet patrullerande poliser längs med den 274 kilometer långa gränsen mot Turkiet mer än tredubblades.
– Bulgarien vill bevisa för EU att de kan hantera situationen genom att stänga igen gränsen för utomstående och på så sätt bli fullvärdiga medlemmar i Schengen, menar bulgariska journalisten Maria Tjeresjeva som följer utvecklingen.
Taggtråd mot migranterna
I mitten av januari påbörjades bygget av ett taggtrådsstängsel längs med gränsen i Elhovo-regionen där 85 procent av alla illegala gränsövergångar skedde i fjol.
– Titta på Grekland. De satte upp taggtråd och invandringen nästan upphörde. Det är vårt mål.
– Vi vill inte bli ett nytt Italien, det hade varit katastrof för oss bulgarer, säger Ivan Stojanov.
EU-kommissionen har de senaste åren drivit igenom att alla asylsökande ska behandlas likvärdigt, oavsett vilket land i EU de kommer till. I praktiken är dock skillnaden stor. Inte minst i Bulgarien har förhållandena varit dåliga, då landet inte alls varit förberett på den syriska flyktingströmmen.
Rädda för polisen
Kommissionen trycker också på för fler "lagliga vägar" in i EU, för att komma ifrån problemet med flyktingsmuggling och nattliga gränsöverskridanden. Få medlemsstater är dock villiga att ta in fler så kallade kvotflyktingar. Ännu färre vill ens diskutera möjligheten att söka asyl utanför EU.
I Bulgarien vill många flyktingar vara anonyma när de talar om myndigheternas insatser. RashidAllawe, syrier i flyktinglägret i Harmanli, har sin teori:
– När jag talade om de usla förhållandena vi levde under så hotade lägrets chef med att jag aldrig skulle komma härifrån om jag fortsatte att prata. Många är rädda för repressalier när de talar illa om polisen eller andra i maktpositioner.
Båtflyktingar?
Nyligen uppmanade FN:s flyktingorgan UNHCR länderna som samarbetar om migration enligt EU:s Dublinförordning att inte skicka tillbaka människor till Bulgarien på grund av inhumana förhållanden.
Gränspolisen har sina egna direktiv att följa berättar Ivan Stojanov:
– De illegala som försöker ta sig över gränsen blir ofta rädda för oss och vänder tillbaka självmant.
Vilka metoder eller direktiv vill han inte gå in på. Men många asylsökande berättar om misshandel och att de förts tillbaka till Turkiet av gränspolisen.
– Krigen kommer tyvärr inte att ta slut. Ökad bevakning kommer tvinga flyktingar till att ta större risker. Snart kommer vi se flyktingbåtar från Turkiet i Svarta havet precis som i Medelhavet, säger Maria Tjeresjeva.