Helsingfors håller på att växa ur kostymen
Tomtmarken i Helsingforsregionen hotar att ta slut. – Efter 2020 har vi inga reserver längre. Det är allvarligt, säger Christina Suomi vid stadsplaneringskontoret.
När man flyger över Helsingforsregionen och ser all skog flimra förbi verkar det otroligt att planreserven, det vill säga lediga tomter man kan bygga på, håller på att sina. Men Helsingfors stadsstruktur genomgår just nu sin snabbaste förändring på hundra år. Enligt den snabbaste prognosen kommer Helsingforsregionen att växa med 600 000 invånare fram till 2050 – ungefär lika många som det bor i Helsingfors i dag.
Stadens mål är att bygga 5 500 nya bostäder per år. Det här sätter stor press på markanvändningen. Att planreserven håller på att ta slut ser generalplanerarna Heikki Salmikivi och Christina Suomi vid stadsplaneringskontoret som en hotbild.
– Efter 2020 har vi inga reserver mer. Det är ett allvarligt hot, vi måste se till att så inte sker, säger Suomi.
- Enligt det snabbaste prognos- alternativet kommer Helsingforsregionen att växa med 600 000 invånare till år 2050. För enbart Helsingfors del är prognosen 265 000 nya invånare. Den snabba tillväxten är i enlighet med den nuvarande målsättningen i bostadsproduktionen, 5 500 bostäder per år.
- Generalplanereserv för bostäder är 6,8 miljoner kvadratmeter om man tar hänsyn till Östersundom, som är ungefär häften av hela generalplanereserven. Detaljplanereserven är 1,4 miljoner kvadratmeter.
- Med generalplanereserv menas den byggrätt som definierats på generalplannivå och som inte har blivit detaljplanereserv. Detaljplanereserven är den byggrätt i detaljplaner som vunnit laga kraft och som inte är bebyggd eller inte har fått bygglov.
- Källa: Stadsplaneringskontoret
Om efterfrågan på bostäder i Helsingfors fortsätter på samma nivå som i dag borde man enligt Suomi bygga åtminstone nio miljoner kvad-ratmeter före 2050. Det är ungefär lika mycket som tio gånger bostadsbeståndet i Främre Tölö.
Kan man säga att Helsingfors kanske inte ryms i Helsingfors i framtiden?
– Ja, så till vida att en stor del av tillväxten försvinner till grannkommunerna och periferin om planläggningen inte görs, säger Heikki Salmikivi.
Generalplanen omfattar både ekonomifrågor, boende, arbete och trafik.
– Stadsstrukturen byggs upp genom att man bygger mer. På så sätt tryggas en stor del av vår välfärd, säger Suomi.
Det kan verka konstigt att byggreserven hotar ta slut samtidigt som de nya områdena i Fiskehamnen och Kronbergsfjärden ännu är i startgroparna.
– De hör ihop med den förra generalplanen. Det kan ta tio år från att planen för ett område godkänns till att en familj får nycklarna i hand och kan flytta in, säger Salmikivi.
Enligt honom är det också viktigt att förstå att en stor del av generalplanereserven består av mark från Östersundom och att det tar väldigt lång tid att bygga så mycket från början.
– Nu finns där egentligen ingen infrastruktur och det tar årtionden att anlägga hela områden. Därför kan vi inte tänka att vi har tillräckligt, även om 6,8 miljoner kvadratmeter i reserv för bostäder låter mycket.
Vad händer om planläggningen släpar efter?
– Bostadspriserna i centrum ökar ännu mer, arbetskraftskostnaderna ökar samtidigt som produktiviteten sjunker. Om den arbetsföra, skattebetalande befolkningen flyttar bort, blir det dyrt att ta hand om pensionärerna som använder mycket service. Det handlar också om att locka hit fler företag. Det optimala läget för företagen är där det finns arbetskraft. Visst finns det utrymme på åkrarna om folk vill flytta dit, men det innebär att de blir mer beroende av bil, vilket i sin tur inte är ekologiskt hållbart, säger Salmikivi.
Tio stadshelheter
Stadsplanerarnas medicin för att trygga tillväxten är att utvidga stadskärnan.
– Trafiklederna som löper in till centrum görs om till boulevarder med byggnader längs med, den tvärgående spårtrafiken byggs ut och stationerna byggs tätare, säger Salmikivi.
Tanken är också att satsa på tio omfattande stadsdelshelheter.
– Till exempel Östra centrum som betjänar 100 000 invånare är i dag främst ett köpcentrum i korsningen mellan motorvägar. Man måste bygga fler bostäder och kontorsbyggnader invid centret för att få en tätare och mer välfungerande stadsdelshelhet. I dag har vi ett fungerande centrum men också många sovande stadsdelar, säger Salmikivi.
Suomi inflikar att det är så en urban stad föds, med den typen av roliga aktiviteter som folk som besökt Stockholm eller Köpenhamn efterlyser.
– Helsingfors är i dag väldigt glest bebyggt och bilismen har en stark roll. Enligt Finlands miljöcentral släpar vi tio år efter i urbanisering jämfört med Stockholm, säger Salmikivi.
Stadens planer på att bygga ut grönområden som Stenudden, Vårdö och Havsrastböle har väckt mycket debatt. Suomi och Salmikivi försäkrar att vi också i framtiden kommer att ha grönområden.
– Det är viktigt att identifiera vilka grönområden som är viktiga och vilka buskage vi kan avstå från. Skulle till exempel Centralparken bli förstörd om man byggde lite mer längs kanterna? Jag betvivlar det, säger Salmikivi.
Generalplanerarna säger sig ändå förstå kritikerna som ifrågasätter varför inflyttningen måste vara så stark.
– Jag förstår rädslan för att rekrea-tionsområdena försvinner och att den egna stadsdelen ändras alltför mycket. Äldre personer förhåller sig ofta mer kritiska medan unga ofta är för en starkare urbanisering med internationella fläktar.
Suomi hör ibland kritik också av sina egna släktingar som ifrågasätter varför inflyttningen till Helsingfors fortsätter.
– Vi kan bara inte förhindra tillväxten. Helsingfors är helt enkelt en så fin stad som är värd att satsa på.
Kommer en eventuell metropolförvaltning att påverka planerna?
– Oberoende av hur många kommuner som i framtiden bildar huvudstadsregionen är det vettigt att cent-rumområdet förtätas. Det är viktigt också i vår kamp för en koldioxidneutral stad, säger Salmikivi.
Suomi har märkt att folk blivit allt mer intresserade av stadsplaneringsfrågor och den nya generalplanen. När Helsingforsborna fick svara på en kartenkät om den nya generalplanen svarade närmare 5 000 personer på den. Kartan fick sammanlagt 33 000 anteckningar, de flesta gällde platser för bostadsbyggande.
– Det måste vara något slags världsrekord. I London gjordes en motsvarande enkät, som bara ett par tusen lär ha deltagit i. Det visar hur otroligt kunniga och engagerade människor vi har här, säger Suomi.