Staten säljer egendom för att betala skulder
Statsminister Jyrki Katainen säger att ökningen i statens skuldsättning kommer att brytas 2016 eller 2017 med den nu färdiga budgetramen. Staten vill också sälja egendom. Pengarna ska både korta av lån och läggas på innovationssatsningar.
På grund av allt som skett under kvällen med VF:s sorti kunde regeringen inte ännu presentera alla exakta siffror för budgetramen då presskonferensen hölls, strax efter midnatt natten till onsdagen.
- Man måste göra de här åtgärderna, och vilja, om man ska få mandat av finländarna att ta ansvar, säger statsminister Jyrki Katainen (Saml).
Han säger att han inte hade känt till VF.s sorti förrän efter riksdagsgruppernas möten, men säger att det inte heller var nån större överraskning.
I kvintetten skyndade sig bland annat SDP och De gröna att parera Vänsterförbundets åsikt att budgetramen ökar inkomstklyftorna.
- Vi har försökt vara rättvisa. Höginkomsttagares beskattning skärps, bland annat kapitalinkomstskatten, arvsskatten, och låginkomsttagares beskattning lättar. Inkomstklyftorna minskar. Alla deltar med den förmåga de har, säger finansminister Jutta Urpilainen (SDP).
Hon tillägger att det är svårt att beräkna effekten av hela paketet, men att åtminstone beskattningen – där en skärpning av arvsskatten också ingår – ska minska inkomstklyftorna.
– En anmärkningsvärd minskning i beskattningen för låginkomsttagare sker då vi höjer skatteavdraget för förvärvsinkomst, framhåller De grönas Ville Niinistö.
Han lyfter också fram att basdelen av utkomststödet ska flyttas över på FPA.
Katainen sade på nattens presskonferens att staten kommer att sälja egendom för 1,9 miljarder. Av dem ska 1,3 miljarder användas till att betala statens skulder, men en del ska också användas för ett innovationsprogram.
– Vi kommer under det kommande året att gå igenom vad det kan vara, säger Katainen och preciserar att det med tanke på börsbolag inte går att säga något nu. Men försäljning av fastigheter och andelar i icke-noterade bolag kommer också på fråga.
Biståndet får lida
För De gröna har det också varit en svår bit att biståndet skärs ned.
– Vi ska ändå på sikt hålla fast vid målet att biståndet ska bli 0,7 procent av bnp, säger Niinistö.
Indexen på de sociala stöden och studiestödet finns kvar men görs inte fullt ut. Det innebär att indexet motsvarar enbart löneökningen på arbetsmarknaden, 0,4 procent, och är alltså inte knutet till levnadskostnader.
Nedskärningen i barnbidragen var något som KD velat undvika, men Räsänen framhåller att ensamförsörjarnas bidrag inte skärs ned, och att nedskärningen görs jämnt så att själva strukturen fortfarande stöder flerbarnsfamiljer mer.
- För att Finland också i framtiden ska hand om barn och äldre måste ekonomin vara i balans. Åtgärdernas summa hiskeligt stor, därför var besluten så svåra och gör ont. För KD var det svåraste nedskärningarna som riktas mot barnfamiljer. Men inget parti får allt, säger Räsänen.
Förhandlingarna om exakt hur nedskärningarna i barnbidraget sker ska fortsätta inom regeringen, men summan som ska sparas in på det är över 100 miljoner euro.
- Vi har försökt göra det vettigt genom att lämna ensamförsörjare utanför. Det fanns ett tryck på större nedskärningar, det gjorde vi inte, säger Ville Niinistö.
SFP:s Carl Haglund framhåller att nedskärningarna inom försvaret och jordbruket så gott som parerats. Han anser att både försvarsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet hittills fått spara "oskäligt mycket".
Press på arbetslösa att ta emot jobb
Regeringen går också vidare med strukturpaketet som ska åtgärda det så kallade hållbarhetsgapet. Hållbarhetsgapet, skillnaden mellan statens utgifter och inkomster på sikt, beräknar finansministeriet vara 4,7 procent av BNP. Vårdreformen var den bit som regeringen behövde för att kunna styra vården mer, enligt statssekreterare Martti Hetemäki. Bland annat vill man kunna styra äldrevården mer, så att betoningen inom äldrevården ska styras bort från anstaltvård.
En av bitarna i strukturpaketet ligger i händerna på arbetsmarknadsparterna, nämligen hur arbetskarriärerna ska förlängas och pensionsreformen. Läroplikten kommer att förlängas som planerat.
Regeringen vill också minska antalet långtidsarbetslösa. En åtgärd är att tvinga arbetslösa ta emot arbete också utanför sitt eget specialområde. Sanktionerna planeras också bli hårdare om man inte tar emot jobb.
Kraftigare åtgärder i början
Nedskärningarna blir störst i början, enligt regeringens planer. Den största smällen kommer nästa år.
I budgetramen för 2015-2018 ska statsfinanserna balanseras med 2,3 miljarder. 1,6 miljarder nästa år, och de därpå följande åren 0,4 0,2 och 0,1 miljard.