Räknemetod kan ligga bakom sämre matteresultat
I en rad undersökningar har svenska elever fått dåliga resultat i matematik.
En förklaring till resultaten kan vara den räknemetod som används, enligt en ny rapport till det svenska Skolverket.
Skriftlig huvudräkning, eller mellanled, infördes på 1990-talet. I stället för att ställa upp talen lodrätt räknas varje talsort för sig.
– En idé som inte har en ordentlig vetenskaplig förankring är ju farlig att genomföra. Man skulle önska att det inte gjordes fullskaliga försök med alla elever, säger Per-Olof Bentley, docent i matematikdidaktik, till Kalla Fakta på TV4.
Bentley analyserar de svenska resultaten i den internationella jämförelsen Timss 2011 i en ännu opublicerad rapport, beställd av Skolverket. Där konstaterar han att räknemetoden är ett hinder för elevers matematikutveckling.
De länder som får bäst matteresultat i internationella rapporter har den lodräta uppställningen. Skolverket, som ännu inte fått slutrapporten, vill inte utesluta någon av metoderna.
– Viktigt för att utveckla goda kunskaper i matematik är taluppfattning, att man förstår vad man gör. Det får man genom varierad undervisning, säger Anders Palm, undervisningsråd till TT.
Där har läraren en avgörande roll, menar Palm.
– Man måste ha en bred undervisning och se till att eleverna förstår när man kan använda olika metoder.