Reformen kan slå sönder svensk service
Regeringen och oppositionen är överens: fem vårdområden ska ansvara för all vård i Finland. Minst nöjt är SFP, som är oroligt för hur den svenska vården kan tryggas i den stora förvaltningen.
Efter många vändningar, arbetsgrupper och modeller kom det överraskande beskedet: alla riksdagspartier har kommit överens om vårdreformen.
Regeringens och oppositionspartiernas ledare har i hemlighet förhandlat fram en modell, som bygger på fem vårdområden. Det handlar om en ordentlig reform som slår ihop primärvården, den specialiserade sjukvården och socialtjänsten under samma organisation.
– Jag är glad för att vi i dagens Finland har kunnat hitta en gemensam linje mellan regering och opposition, säger statsminister Jyrki Katainen (Saml).
Ett stort problem med dagens system har enligt honom varit hälsocentralerna. Människor har i onödan skickats till dyr specialiserad sjukvård bara för att hälsocentralerna inte haft råd att själva ta hand om patienten.
– Det är inte organisationen finländaren går till, utan den vård hon behöver som ska avgöra vilken typ av vård hon får, säger Katainen.
Vårdområdena ansvarar för vården, men kommuner fortsätter att finansiera och producera den.
– Den tidigare nära kopplingen mellan kommunreformen och vårdreformen bryts. Vi kommer inte att ändra på kommunstrukturen genom vårdreformen, säger finansminister Jutta Urpilainen (SDP).
Modellen gör det också lättare att förenkla finansieringen av vården.
Haglund orolig
På presskonferensen såg SFP:s ordförande Carl Haglund kanske minst glad ut av partiledarna. Han är orolig för att reformen kan slå sönder funge- rande svenskspråkiga strukturer.
– På pappret har den här modellen många fördelar, men här finns också många saker som behöver skötas om i den fortsatta beredningen för att garantera att också de svenskspråkiga strukturerna fungerar.
Haglund välkomnar en bred överenskommelse och säger att SFP förstås ska vara med.
– Men det finns många frågor som jag är rädd för att det bara är vi som värnar om, och som vi måste få igenom för att jag ska vara övertygad om att det här blir bra för att trygga vården på både finska och svenska.
Haglund vill värna om närservicen i den stora strukturen. Som ett exempel nämner han var rådgivningar ska placeras i Raseborg – det borde kunna bestämmas på mer lokal nivå, inte av det stora vårdområdet.
Två till fyra av vårdområdena kan bli tvåspråkiga. Till exempel verkar Karleby bli del av det vårdområde som administreras från Uleåborg och Mörskom del av området som sköts från Tammerfors.
Haglund föreslår att varje område ska få en svensk upphandlingsnämnd, som upphandlar servicen av antingen kommunerna, tredje sektorn eller privata företag.
– Svensk upphandling är den viktigaste åtgärden för att trygga svensk service.
Enligt Haglund finns det förståelse bland de övriga partierna för svenska upphandlingsnämnder. Han ser goda förutsättningar för att de faktiskt blir av.
Nu fortsätter regeringen att bereda detaljerna i reformen. En proposition ska bli färdig i maj och lämnas till riksdagen i höst.
Centern: Sipiläs idé
En av gårdagens nöjdaste var däremot Centerledaren Juha Sipilä. Enligt Centerkällor är det just Sipilä som efter sin sjukledighet ringde upp statsministern och föreslog den gemensamma överenskommelsen.
– Någon kan fundera på varför vi sitter här. Ibland kräver fosterlandets väl att oppositionen hjälper regeringen komma vidare i stora frågor, sade Sipilä på presskonferensen.
Bredvid honom satt Sannfinländarnas ordförande Timo Soini.
Modellen skiljer sig dock mycket från den som Centern tidigare förespråkat, och har redan fått kritik från de egna leden.
Regeringen beräknar att reformen ska minska budgetunderskottet med 1,4 procentenheter. Det är en tredjedel av det långsiktiga gapet mellan statens intäkter och utgifter.
I praktiken sker det enligt Jyrki Katainen på två sätt. Dels försvinner problemen mellan primärvård och specialiserad sjukvård, och dels kan sjukhusens organisation effektiveras.
Enligt Juha Sipilä ger gemensamma it-system stora besparingar.
Överenskommelsen gör det lite lättare för regeringen, som i dag och i morgon ska besluta om åtgärder i miljardklassen i ramförhandlingar. Carl Haglund säger att trots att vårdreformen har stor betydelse på lång sikt underlättar den inte problemen med statsfinanserna på kort sikt.
Därför finns det fortfarande stort tryck på att bestämma om nedskärningar och skattehöjningar i morgon.