Subjektiv rätt till närståendevård föreslås
I framtiden ska den som behöver vård ha subjektiv rätt att få den av en närstående, om kriterierna i övrigt uppfylls. Och omvänt ska den som vårdar ha subjektiv rätt till vårdpengen och ledigheter. Det föreslås i det färska programmet för hur närståendevården ska utvecklas.
Skapa nationella kriterier för närståendevården och se till att arvodena är lika för alla, uppdelat på tre nivåer. Gör dessutom närståendevården till en subjektiv rättighet. Det är de mest centrala förslagen i det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevården, som överlämnades till omsorgsminister Susanna Huovinen på onsdagen.
Programmet är det första i sitt slag, och behovet av att förnya reglerna har länge varit uppenbart. Som det är nu är närståendevårdarna beroende av sin hemkommuns ekonomi och goda vilja. Stödnivåerna varierar mellan olika kommuner, och det händer att kommuner som gjort slut på sina pengar säger upp avtalen med vårdarna så att de blir utan stöd.
Om närståendevården blir en subjektiv rättighet räknar man med att antalet stödtagare ökar. Det kostar visserligen pengar, men:
– Poängen är att genom att satsa på närståendevården kan vi minska på kostnaderna för annan vård. Närståendevård är alltid ett förmånligare alternativ för samhället, sade Huovinen då hon tog emot rapporten.
Och det är inte fråga om småpotatis: Räknar man med alla som vårdar en närstående är värdet över tre miljarder. Räknar man hur många fler anstaltsplatser som skulle behövas om de som lyfter stöd för närståendevård skulle sluta vårda är det 20 000.
Trots det kan det bli utmanande att få igenom den långa listan på förbättringar som ingår i programmet.
– Vi måste förstås diskutera resurser också. Men jag lutar mig mot regeringens strukturprogram, där ett av målen är att minska på anstaltsvården. Då måste man också hitta de metoder som för närmare målen, säger Huovinen.
Arbetsgruppen föreslår att stödet ska delas in i tre nivåer: 500, 700 och 1100 euro i månaden, beroende på hur krävande vården är. Stödet skulle antingen finansieras och administreras av Fpa eller som nu genom en stärkt kommunmodell, där kommunerna får statsandelar för att sköta saken.