EU vill tvinga Finland bli generösare med bidrag
Finland ställer för höga krav på utländska medborgare som söker arbetslöshetsersättning, anser EU-kommissionen – och stämmer Finland. Samtidigt utreder Finland hur man kunde behålla makten över socialbidragen i landet.
Finland kräver att andra EU-länders medborgare ska ha arbetat här i minst fyra veckor innan de kan få arbetslöshetsdagpenning. Med andra ord kan en grek, rumän eller tysk inte flytta till Finland och direkt börja få finsk arbetslöshetsersättning.
- En EU-medborgare som flyttar till Finland ska ha arbetat i fyra veckor eller varit företagare i fyra månader innan hen kan ta del av finsk arbetslöshets-ersättning. EU vill avskaffa tidsgränsen.
- FPA uppskattar att antalet personer som får arbetslöshets-dagpenning skulle öka med minst 3 000 och högst 60 000, om EU-kommissionen får sin vilja igenom.
- Om 3 000 nya personer börjar få arbetslöshetsdagpenning och var fjärde av dem har familj, ökar statens kostnader med 35,8 miljoner euro.
EU-kommissionen anser att Finland diskriminerar andra EU-medborgare och ska ta saken till EU-domstolen, enligt den danska tidningen Berlingske.
Utrikesministeriet bekräftar att kommissionen fattat beslut om att väcka talan.
Enligt Joni Heliskoski, chef för EU-domstolsärenden på Utrikesministeriet, kommer Finland sannolikt att bestrida kommissionens påstående.
– Kravet på fyra veckors arbete är inte orimligt långt, förutsatt att personens riktiga syfte med att komma till Finland är att arbeta, konstateras i Utrikesministeriets tidigare promemoria i frågan.
UM och Folkpensionsanstalten räknar att kommissionens krav skulle ge minst 3 000 nya EU-medborgare rätt att få finsk arbetslöshetsersättning. Det skulle kosta staten minst 35,8 miljoner euro.
Danmark stöder
Berlingske skriver att Danmarks statsminister, socialdemokraten Helle Thorning-Schmidt stöder Finland i striden mot kommissionen. Danmark har liknande regler som Finland och vill hålla fast vid dem.
Varför stämmer kommissionen Finland om även andra länder har liknande regler?
– Kommissionen kan helt enkelt plocka ut en medlemsstat och skaffa ett prejudikat som de kan använda mot andra länder. Det händer ganska ofta, säger Joni Heliskoski på UM.
Fallet har att göra med EU:s principiella frågor kring fri rörlighet och kan enligt Heliskoski bli ett viktigt prejudikat.
Rumäner oroar Finland
Samtidigt har Social- och hälsovårdsministeriet börjat utreda hur Finland kunde hålla fast vid rätten att självt besluta om de sociala förmånerna och vem som ska få dem.
– Den fria rörligheten har ökat så mycket att frågan blivit aktuell, säger biträdande avdelningschef Carin Lindqvist-Virtanen på ministeriet.
Enligt henne handlar det om de nyaste medlemsländerna Rumänien och Bulgarien. Därifrån flyttar många ”inaktiva” personer till Finland.
Det finns ingen statistik om hur personer från andra EU-länder tar del av Finlands sociala förmåner. I dag betyder den fria rörligheten inom EU att den som flyttar måste arbeta eller annars själv kunna försörja sig. Enligt Lindqvist-Virtanen finns än så länge inga tecken på ”socialskyddsturism”, men hon frågar sig vad som händer när personer flyttar för att arbeta och sedan blir arbetslösa.
– Från att EU har bestått av ganska jämlika länder har vi gått till ett stort glapp i den ekonomiska situationen länderna emellan. Det har förändrat situationen radikalt.
Två olika principer står mot varandra. Finland anser att det land där man är fast bosatt ska stå för den sociala tryggheten, medan EU anser att landet där man arbetar ska göra det. Inflyttade som blir arbetslösa komplicerar situationen ytterligare.