Krim fjärmar sig allt mer från Ukraina
Hur ser framtiden ut för den autonoma regionen Krim i Ukraina? Outi Korhonen, professor i internationell rätt vid Åbo universitet, och Pami Aalto, professor vid Tammerfors universitet som forskat i relationerna mellan EU och Ryssland, kommenterar Krimhalvöns olika alternativ för FNB.
Alternativ 1 – Långtgående autonomi som en del av Ukraina.
Pami Aalto: Ryssland och de som är verksamma på Krim har kommit med sådana uttalanden att de egentligen tar avstånd från en sådan här lösning. Samtidigt har man öppnat för att Krim ska lösgöra sig från Ukraina, mer eller mindre lagligt.
Bara Ukraina håller fortfarande det här alternativet öppet.
Outi Korhonen: Det mest sannolika alternativet. Ryssland vill inte råka ut för sanktioner av västländerna. Hur långt autonomin ska sträcka sig är en förhandlingsfråga eftersom det inte finns några färdiga modeller. Man förhandlar sig fram till en lösning där både Ryssland och Ukraina får rättigheter.Autonomi skulle vara bäst också för invånarna på Krimhalvön. Krimborna borde själva kunna påverka besluten istället för att bara Ryssland, Ukraina och EU förhandlar om dem. Det borde hållas en folkomröstning om olika autonomialternativ, och omröstningen skulle övervakas av internationella observatörer.
Alternativ 2 – Krim lösgör sig från Ukraina och dess ställning förblir oklar internationellt.
Pami Aalto: När man ser på tidigare fall så påminner Krims situation mycket om Abchazien eller Ossetien. Om Krim beslutar att lämna Ukraina så kan Ukraina inte hindra det, EU varken kan eller vill, och USA vill inte.
För Krim självt skulle följderna bli tråkiga eftersom de internationella investerarna skulle sky det här alternativet.
För Ukraina skulle det här inte ha några större realpolitiska eller ekonomiska följder. Alternativet kan till och med vara bra eftersom Ukraina skulle bli kvitt ett inrikespolitiskt problem. För identiteten och den nationella självkänslan skulle effekterna ändå vara stora.
Outi Korhonen: Osannolikt alternativ. Ryssland klarar av att skaffa samma fördelar genom att förhandla om en utökning av autonomin, men utan det höga ekonomiska priset. Ekonomiska sanktioner skulle slå hårt mot Ryssland, och de kan räkna i Ryssland.
Man försöker lösa Krimkrisen snabbt också på grund av världspolitiken eftersom många viktiga frågor, där man också behöver Ryssland, fortfarande är öppna.
Alternativ 3 – Krim blir officiellt en del av Ryssland, och det internationella samfundet godkänner detta.
Pami Aalto: I EU finns det medlemsländer som till exempel inte erkänner Kosovo. Bland annat Spanien har egna regionala konflikter, så det skulle inte godkänna ett sådant här prejudikat. Också på grund av sina Ukraina-relationer kan EU inte godkänna det här, såvida man inte når enighet om Ukrainas framtid och vem som ska betala för den. Ett sådant scenario ser mycket osannolikt ut.
Outi Korhonen: Osannolikt.
Gränsändringar är sällsynta och det internationella samfundet har svårt att godkänna sådana om ändringen sker mot statens, i det här fallet Ukrainas, och de starka västländernas vilja.
För Ukraina skulle det vara ett dåligt alternativ att förlora Krim eftersom det skulle kunna orsaka instabilitet speciellt i öst. Det bästa skulle vara autonomi för Krim. Då skulle Ukraina kunna signalera att man klarar av att trygga alla medborgares rättigheter. (FNB–MERJA PUISTO)
FNB intervjuade professorerna i torsdags.