”Autonomi är osannolikt”
Ukraina kommer att förlora Krim till Ryssland inom kort, befarar en ukrainsk statsvetare.
Krisen på Krimhalvön kan lösas på tre sätt, bedömer Volodymyr Fesenko som leder centret för politisk forskning i Kiev.
– Det mest sannolika scenariot är att Krim separeras från Ukraina och utropas som självständigt, varpå Ryssland lägger beslag på Krim, säger Fesenko.
I Fesenkos ögon är det något mindre sannolikt att Krim blir ett slags ryskt protektorat med begränsad suveränitet.
– Det kan också tänkas att Ukraina accepterar att ge Krim ökad autonomi och Ryssland drar sig tillbaka. Det är det minst sannolika scenariot, sade Fesenko på ett seminarium vid Utrikespolitiska institutet i går.
Till HBL säger han att Rysslands president Vladimir Putin utnyttjar den ukrainska krisen för att lägga beslag på Krimhalvön.
– Ryssland har i praktiken ockuperat Krim utan att formellt ha förklarat krig. Ockupationen började anmärkningsvärt nog redan innan duman gav presidenten tillstånd att använda militära maktmedel.
”Inte bara propaganda”
Fesenko anser att Putin utnyttjar förvirringen efter det ukrainska maktskiftet.
– Att Putin säger att han måste försvara ryssar överallt i världen är inte bara propaganda, det är bekant retorik från kriget i Georgien. Det är hans sätt att legitimera användning av militärt våld. Krim var lugnt innan Ryssland flyttade in trupperna. Det förekom inga hot mot etniska ryssar eller rysktalande.
Fesenko räknar med att krisen blir kort. Han utgår från att ryska trupper kommer att kontrollera folkomröstningen på Krim i slutet av mars.
Kyliga relationer
Volodymyr Fesenko bestrider tolkningen att maktskiftet i Kiev gav en extremistisk eller högerpopulistisk regering som i ivern genast skrev om språklagen till rysk nackdel, och att det skulle ha retat Putin.
– Ukraina fick en koalitionsregering efter revolutionen. Hälften av ministrarna kommer från den förra oppositionen, och tre av dem representerar nationalistpartiet som stöder integrationen mot väst. Resten är aktivister från Majdan eller experter. Det sitter varken extremister eller populister i regeringen.
Robert Nurick, amerikansk forskare i Rysslandsfrågor och Ukraina, anser att Putins offensiv gör att relationerna mellan Washington och Kreml inte har varit så här ansträngda sedan sovjettiden.
– Det här påverkar utan vidare den internationella politiken, men det är svårt att säga hur. Var ska Putin sluta?
Nurick ger inte heller den ukrainska regimen bästa betyg.
– Alla deras beslut, som det om språklagen, har inte varit till särskilt stor hjälp.
Arkady Moshes, Rysslandsexpert på Utrikespolitiska institutet, har svårt att finna en rationell förklaring till Putins strategi som bland annat har fått rubeln att krascha.
– Det känns allt mer som ett irrationellt och emotionellt drag bara för att läxa upp Ukrainas nya regering.
Enligt Arkady Moshes blir det svårt för Putin att avsluta operationen snyggt.
– Han kan ockupera Krim men han kan inte ta hela Ukraina.
Nurick och Moshes konstaterar att EU och USA än så länge har avvaktat med de sanktioner mot Ryssland som förts på tal, om man bortser från en aviserad bojkott mot G8-mötet i Sotji i sommar.
– Som åtgärd är det bara lite häftigare än att säga att Putin inte kommer att få något julkort i år, säger Moshes.