Biaudet pressar regeringen i samefrågan
Minoritetsombudsmannen Eva Biaudet uppmanar regeringen att snabbt ratificera ILO-konventionen som ska skydda ursprungsbefolkningar. Det handlar inte om att ge samerna nya rättigheter, utan om att trygga de nuvarande, säger hon.
I Finland har ratificeringen debatterats i tjugofem år, utan resultat. Missuppfattningarna om vad en ratificering skulle innebära står i vägen för ett godkännande, tror Biaudet. Därför publicerade hon på torsdagen en rapport med svar på de 99 vanligaste frågorna om vad godkännandet av konventionen skulle innebära för Finland. Nu delas den ut till alla riksdagsledamöter med hopp om att skapa en diskussion som baserar sig på fakta och inte känslor.
Biaudet framhåller att konventionen inte inskränker på andras rättigheter. Tvärtom är målet att ge samerna samma rättigheter som majoritetsbefolkningen har.
– Vi spelar ett oärligt spel om vi i internationella sammanhang gång på gång antyder att vi gör vad vi kan för att trygga samernas rättigheter samtidigt som vi inte ratificerar avtalet, säger hon.
Med sikte på hösten
En ratificering skulle ge samerna rätt att delta i beslutsfattandet och tillsammans med statsmakten utarbeta metoder för att bevara språket, traditionen och kulturen.
– En ratificering skulle däremot inte ge samerna vetorätt, säger Biaudet.
Regeringen har som mål att ratificera ILO-konventionen under nuvarande regeringsperiod. Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) säger att man nu är närmare målet än någonsin tidigare.
– Regeringens målsättning är att ha en proposition färdig till i höst. Det finns redan ett utkast som vi arbetat fram men det är inte klart att överlämnas, säger Henriksson.
Biaudet anser att det vore en skamfläck för regeringen om konventionen inte ratificeras trots att det finns inskrivet i regeringsprogrammet. I Norden har Norge och Danmark ratificerat konventionen, medan man tvekar i Sverige. Biaudet antar att farhågorna där i hög grad är desamma som hos oss.
– Man är rädd för att en ratificering skulle innebära mer konflikter gällande äganderätten för markområden, men en ratificering skulle tvärtom skapa etablerade tillvägagångssätt i de här frågorna. I Sverige har samerna vänt sig till domstolen i markfrågor, vilket lett till långa och dyra rättsprocesser.
"Vi tvingas retirera"
Efter att Norge ratificerade konventionen grundade regeringen Finnmarksloven, som utreder och bestämmer hur mark- och naturresurser i sameområden ska förvaltas. Sametingets ordförande Klemetti Näkkäläjärvi efterlyser något liknande i Finland.
– Vi samer känner att vi alltid tvingas retirera när det uppstår konflikter kring markanvändningen. När man planerar att bygga hotell i Enontekis eller planerar nya gruvor så beaktar man inte våra traditionella näringar och renstråken. I dagsläget lägger vi ner mycket krut på att förhandla om våra rättigheter, säger han.