HS: Lumia-telefoner läcker information till USA
Operativsystemet i Nokias Lumia-telefoner förmedlar stora mängder privat information om användaren till Microsoft i USA, skriver Helsingin Sanomat.
Information som förmedlats är till exempel var telefonen befinner sig, sms, kontaktinformation och användningsuppgifter för webbläsaren.
Två insiderkällor uppger för HS att Nokias högsta ledning har hållit tyst om saken eftersom den har upplevt det som pinsamt.
Enligt många datasäkerhetsföretag samarbetar Microsoft med den amerikanska säkerhetstjänsten NSA.
Lumia-telefoner har skaffats bland annat till Finlands statsledning, riksdagsledamöter och tjänstemän.
Helsingin Sanomat skriver också att polisen flera gånger bett om positionsuppgifter direkt av Nokias huvudkontor i sådana fall där inget brott ännu har begåtts.
Kommunikationsverket har bett Nokia och andra tillverkare om garantier på datasäkerheten i operativsystemen.
I ett pressmeddelande uppger verket att avsikten är att samla in information som kan användas i säkerhetsbedömningarna. Kommunikationsverket granskar bland annat säkerheten kring de apparater som används av statsförvaltningen.
– Det här är absolut värt att utreda, säger Jarkko Saarimäki, chef vid Kommunikationsverket, till FNB.
Det var framför allt debatten om amerikanska företags och myndigheters nära samarbete som fick Kommunikationsverket att reagera. Enligt Saarimäki har det hittills inte framkommit att något system skulle ha fungerat i strid med användaravtalet. Men det finns ändå skäl att utreda frågan både med tanke på statsledningens och på medborgarnas datasekretess.
Verket har begärt garantier av InstaDefsec. LM Ericsson, Nokia Siemens Networks, Nokia och Stonesoft. InstaDefsec och Stonesoft gav sina försäkranden i juni i fjol. Begäran till LM Ericsson, Nokia och Nokia Siemens Networks begränsades efter diskussioner till produkter som säljs i Finland. Efter det gav också de sina garantier.
I slutet av fjolåret skickade verket en begäran också till Jolla. Behandlingen av ärendet är ännu inte klar.
Enligt Saarimäki handlar det förutom om mobiltelefoner också om andra nätapparater och om till exempel brandmurar.
– Det vill säga produkter som används allmänt i datasystem eller som är kopplade till datasystem, och där man behandlar känslig användarinformation.
Genom Kommunikationsverkets begäran får man enligt Saarimäki en nyttig antydan om vad som är värt att undersöka: om ett företag inte vill eller kan garantera någon apparat eller del i ett operativsystem så bör saken kanske undersökas noggrannare.
Enligt Saarimäki kommer resultat att presenteras så snart som möjligt. De slutliga resultaten väntas i höst.