Ökad fokus sätter press på förvaltarna
Placeringsfonder som tar betalt för aktiv förvaltning men i praktiken bara är passiva indexfonder har väckt livlig debatt i Sverige. Sannolikt förekommer fenomenet också i Finland.
Placering
Dolda indexfonder eller "skåpindexfonder" kallas sådana placeringsfonder som marknadsförs som aktivt förvaltade, men i praktiken bara passivt följer index. Problemet är att kunderna betalar extra för någonting de inte får. Omkostnaderna för en aktivt förvaltad fond är i regel ungefär tre gånger så höga som för en passiv indexfond.
I Sverige uppmärksammade Svenska Dagbladet i slutet på fjolåret att två av Swedbanks populäraste aktivt förvaltade fonder klarat av att slå index bara ett år av tio. Fondbolagets vd medgav att man inte ens försökt. Det har fått Aktiespararna att stämma fondbolaget. Samtidigt ska både Konsumentverket och Finansinspektionen inleda sina undersökningar av fallet.
På Finansinspektionen i Finland uppger man att dolda indexfonder inte är någonting man specifikt granskat. Man har inte heller fått klagomål i frågan från kunder.
Internationellt är dolda indexfonder dock ett känt och omdiskuterat fenomen. Enligt Hankenprofessorn Anders Löflund utgör Finland knappast något undantag i sammanhanget, även om det för Finlands del saknas färska akademiska studier i ämnet.
– Nästan alla fondstudier ute i världen visar att många fonder debiterar alltför höga avgifter i förhållande till deras producerade mervärde för kunderna.
Enligt Löflund är den springande punkten vad fonden lovar i sin information. Om villkoren och kostnaderna uppges tydligt flyttas ansvaret över på kunden.
– Att ta ett högt pris för en vara är i sig naturligtvis inte olagligt. En helt annan sak är om man kan bevisa att en fond som uppger sig vara aktivt förvaltad i själva verket är en indexfond. Men det är svårt att bevisa, särskilt om man studerar kortare tidsperioder. Därför ska man inte automatiskt peka ut en hel bransch, säger han.
Fondanalysföretaget Morningstar granskade nyligen i vilken utsträckning innehållet i en rad Finlandsfonder skiljde sig från index vid fyra mättillfällen från slutet av 2012 till hösten 2013. Granskningen, som refererats av Kauppalehti (31.1.2014), visar att bara 5 av 27 fonder skiljde sig tillräckligt mycket för att enligt en vedertagen måttstock inte betraktas som dolda indexfonder (Cremers & Petäjistö sätter active share-gränsen vid 60 procent).
Aktivitet mera riskfyllt
Det finns olika förklaringar till att en formellt aktivt förvaltad fond medvetet väljer att hålla sig nära index. Aktiv handel ökar kostnaderna – och minskar därmed fondbolagets intäkter. För en förvaltare kan det också vara tryggare att förbli en "medelmåtta" i stället för att vara aktiv och löpa större risk att misslyckas i förhållande till konkurrenterna.
Vd Samuli Sipilä på OP-fondbolaget säger att det säkert bland landets 2 500 fonder finns aktivt förvaltade fonder som legat väldigt nära index. Men det finns många aspekter på frågan, inte minst vilken tidsperiod man iakttar.
– Under flera år fram till 2012 var korrelationen på marknaderna stark, alla aktier rörde sig i stor utsträckning i samma riktning. En sådan situation är dålig för aktiv förvaltning. Också de förvaltare som tar aktiv risk hamnar ändå nära index.
Enligt Sipilä finns det marknader där det de facto är svårt att nå avkastning med enbart indexplacering. Han nämner det egna bolagets Afrikafond samt europeiska och amerikanska småbolagsfonder.
Nya nyckeltal
Det finns olika sätt att mäta hur aktiva beslut en fondförvaltare gör. I Danmark har finansinspektionen ålagt fondbolagen att rapportera fondernas aktivrisk med hjälp av fler nyckeltal, för att informationen ska bli mångsidigare. Samma diskussion förs i Sverige. Enligt Jari Kivihuhta, chef för Nordeas fondbolag, följer bolaget den finländska finansinspektionens regler om rapportering och är redo att ändra rutinerna om myndigheterna så kräver.
– Om erfarenheterna från Danmark och Sverige visar sig vara goda kan också vi införa samma rutiner oberoende av myndigheternas krav.
– Vi strävar efter att ge kunderna nödvändig information om produkterna, men det här är inga enkla saker. Men när frågan diskuteras, väcks ett större intresse bland allmänheten.
Enligt Kivihuhta har ett ökat utbud av förmånliga indexfonder ökat kraven på att en aktiv portföljförvaltning verkligen är aktiv och kan uppvisa mervärde.
Fakta: Aktivt och passivt
• En aktivt förvaltad aktiefond sköts av en förvaltare som väljer vilka bolags aktier som ska ingå i fonden. Tanken är att vissa aktier avkastar bättre än andra och förvaltaren försöker hitta just dessa aktier. Samtidigt väljer man bort de aktier som förväntas avkasta sämre.
• I en indexfond är det ingen som väljer vilka aktier som ska ingå. Fondens innehåll bestäms helt av ett valt index. Det kan vara till exempel alla bolag på Helsingforsbörsen, de 25 största, eller något annat index. En indexfond är passiv och har lägre avgifter än en aktiv fond.
• Studier har visat att väldigt få aktivt förvaltade fonder i längden klarar av att slå index. Ändå sparar den stora majoriteten av finländarna i aktiva fonder – och betalar en högre avgift.